Så här ansöker du om bygglov

2025-06-23

Som privatperson kan bygglovsprocessen upplevas komplex, tidskrävande och i vissa fall onödigt kostsam. Med rätt förberedelser och kunskap blir resan från idé till färdigt bygge betydligt smidigare. I den här artikeln går vi igenom bygglovsprocessen steg för steg. Vi förklarar vad ett bygglov är och varför det behövs, hur du ansöker och vad som händer efter beslutet. Vi belyser också vanliga frågor och missförstånd – till exempel om du får börja bygga direkt efter att bygglov beviljats (spoiler: du måste invänta startbesked). Dessutom tittar vi på de nya byggreglerna som införs successivt från 2025 och som bland annat medför förändringar i Boverkets byggregler (BBR och EKS) och Plan- och bygglagen (PBL).

Vad är bygglov?

Först och främst - vad är ett bygglov och varför behövs det?

Bygglov är ett skriftligt tillstånd från kommunen som krävs för många byggprojekt. Det kan handla om allt från nybyggnation av en fastighet till ändring av en fasad eller uppförandet av en större tillbyggnad på tomten. Det är många faktorer som avgör när ett byggprojekt är lovpliktigt, läs här vad som gäller för just ditt byggprojekt. Även andra typer av åtgärder som rivningar eller ändring av marknivåer kan vara lovpliktiga (men då rör det sig om rivnings- respektive marklov och kraven kan se annorlunda ut).

Syftet med ett bygglov är att säkerställa att det du bygger följer gällande detaljplaner, byggregler och hänsyn till omgivningen. Utan bygglov och tillhörande kontroll riskerar man olovligt byggande, vilket kan leda till sanktionsavgifter eller krav på att riva det som byggts felaktigt. Bygglovsprocessen omfattar allt från att utreda lovplikten, färdigställa rätt handlingar och lämna in ansökan till kommunens prövning av ärendet och utfärdande av start- och slutbesked.

Vilka underlag och handlingar ska ingå i en bygglovsansökan?

Det beror på vad som ska byggas och exakt vilka underlag och handlingar som krävs behöver säkerställas i samråd med den aktuella kommunens byggnadsnämnd. Det som står klart är dock att rätt och bra handlingar underlättar godkännandeprocessen och sparar både tid och pengar för dig som bygger. Generellt kan man säga att nedanstående dokument och handlingar är relevanta för många typer av byggprojekt.

Ritningar

• Situationsplan - tydliggör byggnadens placering relativt sin omgivning, dvs. tomtgränser, intilliggande byggnader och andra relevanta detaljer som tillhör fastigheten. Detta är viktigt för att förstå hur omgivningen påverkas och att reglerade avståndskrav är uppfyllda. Det är också ett viktigt underlag för att förstå hur omgivningens estetik förändras, om t.ex. grannars utsikt eller ljusinsläpp påverkas negativt.
• Planritning - tydliggör byggnadens interna planlösning och storlek. Detta inkluderar alltså rummens storlek, hur dörrar är placerade och många andra planlösningsdetaljer.
• Fasadritning - tydliggör byggnadens utvändiga utseende från olika väderstreck. Här framgår alltså yttre detaljer som t.ex. fasadens utformning, fönster, dörrar och tak.
• Sektionsritningar - tydliggör tvärsnitt av byggnaden så att t.ex. bärande konstruktioner och interna dimensioner framgår.
• Konstruktionsritningar - tydliggör hur byggnaden är konstruerad. Detta kan t.ex. handla om mer detaljerade dimensioner för konstruktionssegment, tekniska lösningar eller materialval.
• Markplaneringsritning - tydliggör hur marken behöver justeras i samband med byggnationen. Detta handlar ofta om t.ex. schaktning eller utfyllning av marken under eller omkring den plats där byggnaden ska uppföras.

Övriga handlingar

• Kontrollplan - tydliggör hur byggprojektet ska kontrolleras. Detta är ett krav enligt Plan- och bygglagen (PBL) och vad som ska ingå i kontrollplanen avgörs av vilka risker som är förknippade med det specifika byggprojektet. Generellt ska det t.ex. framgå vem som ska kontrollera (ofta krävs certifiering), vad som ska kontrolleras, hur och när det ska göras samt vad resultatet ska jämföras mot och hur det ska dokumenteras.
• Energiberäkningar - tydliggör byggnadens energiförbrukning och hur energieffektiv den beräknas vara efter färdigställandet.
• Tekniska beskrivningar - ett komplement till konstruktionsritningar som ger mer ingående beskrivningar för t.ex. olika tekniska lösningar, konstruktioner och materialval.
• Bevis om färdigställandeskydd - säkerställer (vid teknisk samråd med kommunen) att projektets färdigställande är "skyddat", dvs. att kostnaderna täcks om byggnaden av någon anledning inte kan färdigställas.
• Redogörelse för avfallshantering - tydliggör hur byggprojektets avfall ska hanteras och bortforslas.
• Ventilationsplan - tydliggör hur byggnadens ventilation ska se ut.

Steg-för-steg genom bygglovsresan

Bygglovsprocessen kan delas in i flera etapper, från initial planering till avslutat projekt med slutbesked. Nedan följer en genomgång av varje steg, anpassat för dig som söker bygglov i Sverige 2025.

1. Förberedelser

Innan du sätter igång är det viktigt att undersöka om det du planerar att bygga överhuvudtaget kräver bygglov. Detaljplanen för området och regler i plan- och bygglagen (PBL) avgör lovplikten. Ett första steg är därför att kontakta Byggnadsnämnden i din kommun för rådgivning. Kommunen kan bekräfta om ditt projekt behöver bygglov och ska ge vägledning i rimlig omfattning.

Under förberedelserna bör du också ta fram nödvändiga ritningar och dokumentation. Hit hör situationsplan, plan- och fasadritningar samt eventuellt tekniska beskrivningar. Det är klokt att vid behov anlita professionell hjälp (t.ex. arkitekt eller konstruktör) så att handlingarna blir korrekta från början, på så sätt undviker du tidskrävande och ibland kostsamma kompletteringar. Redan i planeringsskedet kan det vara bra att utse en kontrollansvarig (KA) – en certifierad person som hjälper till att upprätta kontrollplan och ser till att bygget uppfyller alla krav (mer om kontrollansvarig nedan).

2. Ansökan

Själva ansökan om bygglov lämnas in till Byggnadsnämnden i din kommun, antingen via blankett eller e-tjänst om kommunen erbjuder det. Ansökan måste vara skriftlig och innehålla alla uppgifter och ritningar som behövs för att nämnden ska kunna handlägga ärendet. För att undvika onödiga förseningar är det viktigt att handlingarna är kompletta och tydliga från början. I ansökan ska du vanligtvis ange vem som ska vara kontrollansvarig för projektet. Den kontrollansvarige spelar en central roll i kvalitetssäkring – hen hjälper till med förslag på kontrollplan, ser till att planen följs och att nödvändiga kontroller utförs. Eftersom Byggnadsnämnden formellt utser kontrollansvarig i samband med lovbeslutet behöver uppgiften finnas med redan vid ansökan. När ansökan är inskickad registrerar kommunen den och du får oftast en bekräftelse (mottagningsbevis) som informerar om den fortsatta processen, inklusive tidsfrister för beslut och hur eventuell överklagan går till.

3. Kommunens handläggning

När byggnadsnämnden mottagit en komplett ansökan startar handläggningen. Inledningsvis görs en första granskning där nämnden kontrollerar om åtgärden verkligen kräver bygglov och om ansökan innehåller alla nödvändiga handlingar. Om något saknas eller är bristfälligt kommer de begära komplettering inom en viss tid. Handläggaren prövar sedan ansökan mot gällande regler. Det innebär att man kontrollerar om projektet följer detaljplanen eller områdesbestämmelserna – t.ex. rätt användning av marken, byggnadens placering, höjd och utformning. Även allmänna krav enligt PBL beaktas, såsom att byggnaden ska vara lämplig för sitt ändamål, ha god form- och färgverkan samt vara tillgänglig för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Om fastigheten ligger utanför detaljplanerat område görs en lämplighetsprövning av platsen för det avsedda bygget. Under handläggningen kan kommunen behöva skicka ärendet på remiss eller ge grannar tillfälle att yttra sig, ifall grannars intressen berörs av det planerade bygget.

Enligt lag ska Byggnadsnämnden fatta beslut inom 10 veckor från det att en komplett ansökan inkommit. Tiden får förlängas en gång med ytterligare 10 veckor om ärendet är komplext, det vill säga totalt max 20 veckor. Om kommunen överskrider tidsfristen utan giltigt skäl har du som sökande rätt till reducerad avgift för bygglovet. I praktiken varierar handläggningstiderna mellan olika kommuner och ärenden, men tidsramen på 10 veckor är en viktig riktlinje att känna till.

4. Beslut

När handläggningen är klar fattar byggnadsnämnden beslut om bygglovet ska beviljas eller avslås. Ett positivt beslut, ett beviljat bygglov, innebär att projektet uppfyller alla krav som prövats (detaljplan, utformningskrav, tekniska egenskapskrav m.m.). Om kraven inte är uppfyllda ska ansökan avslås. Beslutet dokumenteras i ett formellt beslut med motivering.

Vid beviljat bygglov informeras grannar och andra berörda genom att beslutet kungörs i Post- och Inrikes Tidningar. Kommunen skickar också meddelande till sakägare; vissa delges direkt och andra informeras genom kungörelsen. Från kungörelsedatum löper en överklagandetid på tre veckor för dem som delgetts direkt och fyra veckor för övriga. Om ingen överklagar inom den tiden vinner bygglovsbeslutet laga kraft, vilket innebär att det inte längre kan överklagas och står fast. Skulle någon överklaga prövas ärendet vidare av Länsstyrelsen, och i förlängningen Mark- och miljödomstolen, vilket kan fördröja den slutliga processen.

Om bygglov avslås kan du som sökande överklaga beslutet till Länsstyrelsen. Länsstyrelsen kan då antingen gå på kommunens linje och avslå överklagandet, eller ändra beslutet och bevilja lov. I praktiken bör du dock – innan det går så långt – försäkra dig om att förstå skälen till avslag. Ofta kan justeringar av projektet (t.ex. ändrad utformning eller placering) göra att ett avslag kan undvikas genom en ny ansökan.

Observera att ett beviljat bygglov inte gäller för alltid. Enligt PBL upphör lovet att gälla om du inte har påbörjat byggnadsarbetet inom två år och avslutat det inom fem år från det att beslutet vunnit laga kraft. Det är alltså viktigt att påbörja byggandet inom två år, annars förfaller lovet och du måste söka på nytt (med uppdaterade regler och eventuellt ändrade förutsättningar). Tidsfristen för färdigställande (fem år) finns för att projekt inte ska dra ut på tiden hur länge som helst – dock går det i vissa fall att ansöka om förlängning hos Byggnadsnämnden innan lovet förfaller.

5. Tekniskt samråd och startbesked

Efter att bygglovet är beviljat (och oftast vunnit laga kraft) övergår ärendet i nästa fas. Tekniskt samråd är ett möte som Byggnadsnämnden kallar till för mer omfattande projekt. Där deltar du som byggherre, din kontrollansvarige och kommunens handläggare/byggnadsinspektör. Under det tekniska samrådet går man igenom hur arbetet ska organiseras, vilka tekniska handlingar som finns (t.ex. konstruktionsritningar, energiberäkningar) och förslag till kontrollplan. Syftet är att säkerställa att byggprojektet uppfyller alla tekniska krav innan start. Tekniskt samråd krävs i de allra flesta fall där en kontrollansvarig behövs, såvida det inte bedöms uppenbart onödigt av Byggnadsnämnden. I enklare ärenden (små ändringar, komplementbyggnader etc.) kan kommunen besluta att tekniskt samråd inte behövs – då utfärdas startbesked direkt i samband med lovbeslutet eller strax därefter.

Startbesked är det formella klartecknet att byggarbetet får påbörjas. Du får startbesked först när Byggnadsnämnden bedömt att alla förutsättningar är på plats, det vill säga att projektet kan antas uppfylla kraven i PBL och tillhörande byggregler. I startbeskedet fastställer kommunen den slutliga kontrollplanen för projektet. Det är viktigt att notera att även om du fått själva bygglovet beviljat, så får du inte börja bygga förrän du har ett skriftligt startbesked från kommunen. Påbörjas byggnation utan startbesked bryter man mot plan- och bygglagen, vilket kan medföra en byggsanktionsavgift (böter). Dessutom måste du vänta tills bygglovsbeslutet vunnit laga kraft – normalt fyra veckor efter beslutet – innan startbeskedet får utnyttjas. Detta är för att säkerställa att eventuella överklaganden har hanterats innan bygget drar igång.

✔ Beviljat bygglov
✔ Startbesked
✔ Laga kraft
Klart att börja bygga!

Under byggtiden ska projektet följas upp enligt kontrollplanen. Kommunen gör minst ett arbetsplatsbesök under byggnationens gång. Vid detta besök kontrollerar byggnadsinspektören att bygget följer lovet och kontrollplanen; det skrivs protokoll på eventuella avvikelser eller påpekanden. Om problem upptäcks kan nämnden kräva rättelser för att du ska få fortsätta bygga.

6. Slutbesked

När byggprojektet är färdigställt (eller när det närmar sig slut) ska du begära ett slutsamråd om ett tekniskt samråd hölls tidigare under projektet. Slutsamrådet hålls vanligtvis på plats vid bygget och där går man tillsammans igenom att alla moment på kontrollplanen är utförda och att bygget följer lovet och gällande regler. Den kontrollansvarige lämnar ett utlåtande som underlag för slutbeskedet, där hen intygar att kontrollerna är utförda och att eventuella avvikelser åtgärdats. Byggnadsnämnden tar därefter ställning till om de kan utfärda slutbesked.

Slutbeskedet är det dokument som avslutar ärendet och bekräftar att Byggnadsnämnden inte har anledning att ingripa mer. Du får inte börja använda eller flytta in i det du byggt förrän du har fått slutbesked. Att börja använda en byggnad utan slutbesked är ett lagbrott som kan leda till byggsanktionsavgift, precis som vid otillåten byggstart. I de flesta fall får man slutbesked när alla krav enligt kontrollplanen och lovet uppfyllts. Mindre brister behöver inte alltid hindra slutbesked – nämnden kan ge anmärkningar och låta dig åtgärda dessa i efterhand. Om det kvarstår större brister kan kommunen istället utfärda ett interimistiskt slutbesked (tillfälligt slutbesked) som gäller under tiden du åtgärdar bristerna. Först när dessa större brister avhjälpts kan ett slutgiltigt slutbesked ges. I sällsynta fall, om bygget har allvarliga fel som inte går att acceptera, kan nämnden vägra att utfärda slutbesked. Då får byggnaden inte tas i bruk förrän problemen är lösta och ett slutbesked faktiskt beviljas

Viktiga nyheter 2025 – uppdaterade byggregler och lovkrav

Bygglovsprocessen styrs både av lagstiftning (PBL med tillhörande förordning PBF) och av detaljerade byggregler från Boverket. År 2025 sker flera viktiga förändringar som berör dig som ska bygga.

Nya byggregler ersätter BBR och EKS från 1 juli 2025

Boverket har tagit fram ett helt nytt byggregelverk som träder i kraft 1 juli 2025 och ersätter de tidigare Boverkets byggregler (BBR) och konstruktionsregler (EKS). De nya reglerna är uppdelade i flera föreskrifter som vardera täcker olika kravområden, exempelvis bärförmåga, brandskydd, hygien/hälsa/miljö, bullerskydd, tillgänglighet m.m. Uppdelningen följer strukturen i plan- och bygglagen- respektive förordningen (PBL/PBF), vilket ska göra regelverket mer lättöverskådligt. En viktig nyhet är att Boverket går mot mer funktionsbaserade krav med mindre detaljreglering. Det innebär att de nya byggreglerna främst anger vilket resultat som ska uppnås (funktionskrav), men inte exakt hur man ska uppnå det. Till skillnad från tidigare innehåller de nya reglerna få eller inga allmänna råd, vägledande standarder eller exemplifierade lösningar. Tanken är att detta ska stimulera innovation – branschen får större frihet att välja lösningar som uppfyller kraven, istället för att vara låst vid detaljer i BBR.

För den som söker bygglov under övergångsperioden gäller följande. Under ett år från ikraftträdandet (fram till 1 juli 2026) kommer byggherren att kunna välja att antingen tillämpa de nya byggreglerna eller de äldre BBR/EKS i projekt som påbörjas. Detta under förutsättning att bygglovet beslutats efter 1 juli 2025 – om bygglov beviljats före detta datum måste man fortsätta följa de gamla reglerna för det projektet. Övergångsperioden ger alltså lite andrum för pågående projekt, men från mitten av 2026 förväntas de nya reglerna vara fullt ut genomslagna. Sammanfattningsvis innebär de nya byggreglerna en modernisering: regelverket blir uppdelat på flera författningar, enklare att navigera och mindre detaljstyrt. Som byggherre behöver du och dina experter (t.ex. konstruktörer) sätta er in i de nya föreskrifterna, men Boverket erbjuder vägledningar och webbutbildningar för att underlätta omställningen. Håll även utkik efter att Boverkets byggregler (BBR) successivt upphävs i takt med att motsvarande nya regler träder i kraft – exempelvis trädde föreskrifter om aktsamhet i kraft redan 1 januari 2025 och ersatte vissa delar av BBR.

Ändringar i lovkrav enligt plan- och bygglagen (december 2025)

Förutom byggreglerna pågår även en reform av själva lovsystemet i lagstiftningen. Regeringen har i maj 2025 lagt fram en proposition med förslag på omfattande ändringar i plan- och bygglagen (PBL), planerade att träda i kraft 1 december 2025. Dessa ändringar fokuserar framför allt på reglerna kring bygglov och anmälan. Syftet är att förenkla och förtydliga lovsystemet, så att det blir lättare att förstå vad som kräver lov och vad som är undantaget. Bland annat föreslås alla bestämmelser om lovplikt samlas direkt i PBL (istället för att vara uppdelade mellan PBL och PBF idag). Det innebär att definitionerna av vilka byggåtgärder som kräver bygglov respektive anmälan kan komma att ändras och tydliggöras. Ändringarna berör även handläggning och prövning av lovärenden – exempelvis kan det bli justeringar i hur vissa ärenden ska hanteras eller vilka tidsfrister och avgiftsregler som gäller.

I skrivande stund (juni 2025) är detta fortfarande ett förslag som väntar på riksdagens beslut, men mycket talar för att det kommer att klubbas igenom under hösten 2025. Boverket har redan fått i uppdrag att förbereda vägledning kring de nya reglerna, som kommer publiceras i PBL kunskapsbanken i samband med att lagändringarna träder i kraft. För dig som privatperson innebär detta att bygglovsprocessen framöver kan bli något annorlunda strukturerad – men målet är att den ska bli mer lättbegriplig. Håll dig uppdaterad via Boverkets webbplats och din kommun när 2025 närmar sig sitt slut, så att du är medveten om de eventuella nya kraven om du planerar ett projekt då.

Tips för att undvika vanliga fel

Att navigera bygglovsprocessen kan vara utmanande. Här är några praktiska tips för att slippa de vanligaste fallgroparna.

• Ta reda på reglerna tidigt: Börja med att kolla upp om ditt projekt kräver bygglov eller anmälan. Kommunens bygglovshandläggare kan ge vägledning, och på Boverkets webbsida finns vanliga åtgärder och deras lovplikt beskrivna. Genom att ha koll från start slipper du lägga tid och pengar på fel typ av ansökan eller – ännu värre – bygga något som sedan måste ändras eller rivas.
• Planera och projektera noga: Se till att ha ordning på alla ritningar och dokument innan du lämnar in ansökan. En komplett och korrekt ansökan går snabbare att handlägga. Använd kommunens checklistor och exempelritningar om sådana finns, så minskar risken att något saknas.
• Anlita rätt kompetens: Överväg att ta hjälp av experter vid behov – arkitekt, konstruktör, energikonsult m.fl. En kontrollansvarig bör kopplas in tidigt i processen och kan ofta guida dig i tekniska krav och kontroller. Välj en KA som har erfarenhet av projekt i den kommun där du bygger och av liknande typ av byggnation.
• Kommunicera med grannarna: Om ditt bygge kan påverka grannarna (skymd sikt, insyn, buller under byggtiden etc.), prata med dem i förväg. Även om kommunen sköter den formella grannhöran kan det skapa goodwill att du informerat och kanske justerat planer utifrån rimliga synpunkter. Det kan minska risken för överklaganden.
• Håll dig till planen och kontrollplanen: När bygget är igång, följ beviljade ritningar och den fastställda kontrollplanen noga. Ändringar i utförandet kan kräva nytt lov eller åtminstone en ändring som kommunen måste godkänna. Dokumentera alla kontroller och besiktningar under projektet tillsammans med din KA. Detta underlättar vid slutsamrådet och slutbeskedet.
• Bygg inte utan startbesked: Det tål att upprepas – invänta alltid startbesked innan du sätter igång. Känner du dig osäker på om du fått alla klartecken, kontakta din handläggare. Det är bättre att ta en extra vecka på sig än att riskera ett svartbygge med dryga böter.
• Respektera tidsfristerna: När du fått bygglov, planera projektet så att byggstart sker inom två år. Ha även femårsgränsen i åtanke för färdigställandet. Om du ser att tiden börjar rinna ut, ansök om förlängning i god tid. Byggnadsnämnden kan i vissa fall ge något år extra, men bara om ansökan kommer in innan lovet förfaller.
• Håll dig informerad om nya regler: Byggregler och lagar uppdateras med jämna mellanrum. Under 2025 sker stora förändringar (nya BBR/EKS och PBL-ändringar). Håll utkik på Boverkets hemsida och i nyhetsbrev för att säkerställa att du följer den senaste vägledningen. Din kommun kan också erbjuda information eller seminarier om regeländringar. Att ha uppdaterad kunskap minskar risken för fel i ansökan eller under byggprocessen.

Genom att följa dessa tips och råd står du väl rustad för en smidig bygglovsresa. Kom ihåg att planering och kommunikation är A och O – både med myndigheter, fackfolk och berörda grannar. Med ett beviljat bygglov, ett ordentligt startbesked och slutligen ett slutbesked i hand kan du tryggt njuta av ditt nya byggprojekt, i vetskap om att allt gått rätt till enligt konstens och lagens alla regler.

Källor

Informationen i denna guide är faktagranskad och huvudsakligen baserad på uppdaterade källor från Boverket och gällande lagstiftning (PBL). För mer detaljer, se Boverkets PBL kunskapsbank och Plan- och bygglagen (2010:900) med senaste ändringar.

Snabblänkar