Så här ansöker du om bygglov

Uppdaterad 2025-08-29

Att söka bygglov kan som privatperson kännas både krångligt och tidskrävande. Med rätt förberedelser och kunskap blir resan från idé till färdigt bygge dock mycket smidigare. I den här guiden går vi igenom bygglovsprocessen steg för steg – från förberedelser och ansökan till startbesked och slutbesked. Vi förklarar varför bygglov behövs och vilka handlingar som bör finnas med i din ansökan. Du får också svar på vanliga frågor, till exempel om du får börja bygga direkt när bygglovet är beviljat (spoiler: nej, du måste invänta startbesked).

Mer information & läsning

🔗 Nya byggregler 2025

🔗 Vilka byggprojekt kräver bygglov?

🔗 Vad är en detaljplan och hur påverkar den ditt byggprojekt?

🔗 Bygglovskartan - Hitta redan beviljade bygglov

Vad är bygglov och varför behövs det?

Bygglov är ett formellt tillstånd från kommunen som krävs för många byggprojekt – allt från att bygga nytt hus eller göra en stor tillbyggnad till att ändra fasaden på ett befintligt hus. Syftet med bygglov är att kommunen ska kunna kontrollera att det du planerar följer gällande detaljplan, byggbestämmelser och att det tar hänsyn till omgivningen (t.ex. avseende natur och miljö, olägenheter för grannar eller närliggande kulturvärden). Om du bygger utan lov eller gör större ändringar som krävde lov riskerar du olovligt byggande, vilket kan leda till dryga böter (byggsanktionsavgift) och krav på att rätta till eller till och med riva det du byggt.

Behöver ditt projekt bygglov? Det beror på vad och var du ska bygga. Olika typer av åtgärder har olika regler – vissa mindre byggen kan vara bygglovsbefriade eller bara kräva en anmälan. Det är många faktorer som avgör detta, bland annat detaljplanen för området och storleken på det du ska bygga. Kolla alltid med byggnadsnämnden i din kommun om du är osäker på lovplikten. Se även vår snabbguide över vilka byggprojekt som är lovpliktiga och i korthet vad som gäller för en mängd vanliga byggåtgärder.

Vad ska en bygglovsansökan innehålla?

Det beror på vad som ska byggas och exakt vilka underlag och handlingar som krävs behöver säkerställas i samråd med den aktuella kommunens byggnadsnämnd. Det som står klart är dock att rätt och bra handlingar underlättar godkännandeprocessen och sparar både tid och pengar för dig som bygger. Generellt kan man säga att nedanstående dokument och handlingar är relevanta för många typer av byggprojekt.

Ritningar

• Situationsplan - tydliggör byggnadens placering relativt sin omgivning, dvs. tomtgränser, intilliggande byggnader och andra relevanta detaljer som tillhör fastigheten. Detta är viktigt för att förstå hur omgivningen påverkas och att reglerade avståndskrav är uppfyllda. Det är också ett viktigt underlag för att förstå hur omgivningens estetik förändras, om t.ex. grannars utsikt eller ljusinsläpp påverkas negativt.
• Planritning - tydliggör byggnadens interna planlösning och storlek. Detta inkluderar alltså rummens storlek, hur dörrar är placerade och många andra planlösningsdetaljer.
• Fasadritning - tydliggör byggnadens utvändiga utseende från olika väderstreck. Här framgår alltså yttre detaljer som t.ex. fasadens utformning, fönster, dörrar och tak.
• Sektionsritningar - tydliggör tvärsnitt av byggnaden så att t.ex. bärande konstruktioner och interna dimensioner framgår.
• Konstruktionsritningar - tydliggör hur byggnaden är konstruerad. Detta kan t.ex. handla om mer detaljerade dimensioner för konstruktionssegment, tekniska lösningar eller materialval.
• Markplaneringsritning - tydliggör hur marken behöver justeras i samband med byggnationen. Detta handlar ofta om t.ex. schaktning eller utfyllning av marken under eller omkring den plats där byggnaden ska uppföras.

Övriga handlingar

• Kontrollplan - tydliggör hur byggprojektet ska kontrolleras. Detta är ett krav enligt Plan- och bygglagen (PBL) och vad som ska ingå i kontrollplanen avgörs av vilka risker som är förknippade med det specifika byggprojektet. Generellt ska det t.ex. framgå vem som ska kontrollera (ofta krävs certifiering), vad som ska kontrolleras, hur och när det ska göras samt vad resultatet ska jämföras mot och hur det ska dokumenteras.
• Energiberäkningar - tydliggör byggnadens energiförbrukning och hur energieffektiv den beräknas vara efter färdigställandet.
• Tekniska beskrivningar - ett komplement till konstruktionsritningar som ger mer ingående beskrivningar för t.ex. olika tekniska lösningar, konstruktioner och materialval.
• Bevis om färdigställandeskydd - säkerställer (vid teknisk samråd med kommunen) att projektets färdigställande är "skyddat", dvs. att kostnaderna täcks om byggnaden av någon anledning inte kan färdigställas.
• Redogörelse för avfallshantering - tydliggör hur byggprojektets avfall ska hanteras och bortforslas.
• Ventilationsplan - tydliggör hur byggnadens ventilation ska se ut.

Bygglovsprocessen – från ansökan till färdigt bygge

Bygglovsprocessen kan delas in i flera etapper, från initial planering till avslutat projekt med slutbesked. Det är viktigt att följa dessa steg, för att inte riskera att du tar genvägar och olovligen genomför åtgärder utan att rätt tillstånd är på plats. Nedan följer en genomgång av varje steg, anpassat för dig som söker bygglov i Sverige 2025.

Steg 1: Förberedelser

Undersök om bygglov behövs: Börja med att ta reda på om din planerade åtgärd är bygglovspliktig. Om du är osäker, kontakta kommunens byggnadsnämnd för rådgivning – de kan bekräfta om projektet kräver bygglov eller om det räcker med en anmälan. Passa också på att kontrollera vad som gäller enligt områdets detaljplan om en sådan finns. Detaljplanen styr bland annat hur stort du får bygga, placering på tomten och i vissa fall utseendet på det du planerar bygga. Om det du vill göra strider mot detaljplanen kan det krävas att planen ändras eller att du söker ett speciellt lov för avvikelse mot planen. Om du vill veta mer om hur detaljplaner fungerar, läs gärna guiden Vad är en detaljplan? som förklarar hur planbestämmelser kan påverka ditt byggprojekt.

Ta fram nödvändiga handlingar: Förbered de ritningar och dokument som behövs (se listan ovan). Det kan vara klokt att anlita professionell hjälp, till exempel en arkitekt eller konstruktör, för att få korrekta ritningar från början. Redan i planeringsskedet kan det också vara bra att utse en kontrollansvarig om projektet kräver det – din KA kan komma med värdefulla råd inför ansökan.

Steg 2: Skicka in ansökan

När underlaget är klart är det dags att lämna in själva bygglovsansökan till kommunen. Många kommuner erbjuder e-tjänster för detta, alternativt finns blanketter. I ansökan fyller du i uppgifter om projektet, fastigheten, dig själv som byggherre och vem som är kontrollansvarig. Du bifogar alla ritningar och dokument som krävs. Var noga med att allt är komplett och tydligt ifyllt – en ofullständig ansökan kommer ändå inte att kunna prövas förrän du kompletterat den.

Efter att ansökan skickats in registrerar kommunen ditt ärende. Du får oftast en bekräftelse på att ansökan mottagits, där de också informerar om handläggningstid och avgifter. Om något saknas kommer handläggaren att höra av sig med en begäran om komplettering.

Steg 3: Handläggning och granskningsprocess

Byggnadsnämnden inleder handläggningen så snart de bedömer att ansökan är komplett. Nu granskas projektet mot alla regler:

• Detaljplanen: Ligger projektet inom detaljplan, kontrollerar kommunen att bygget följer planens bestämmelser (t.ex. rätt användning av marken, byggnadens höjd, avstånd till tomtgräns, utseende med mera).
• Allmänna krav: Även om det inte finns detaljplan måste platsen och byggnaden vara lämpliga enligt plan- och bygglagen (PBL). Kommunen ser till att kraven på till exempel utformning (god form-, färg- och materialverkan) och tillgänglighet uppfylls.
• Tekniska egenskapskrav: Vissa tekniska krav (bärförmåga, brandskydd, energihushållning m.m.) ingår också i bedömningen, men de prövas mer detaljerat först vid tekniskt samråd/startbesked.

Under handläggningen kan kommunen behöva skicka ärendet på remiss till andra myndigheter (t.ex. länsstyrelsen eller räddningstjänsten) eller låta grannar yttra sig om bygget påverkar dem. Formellt ska ett beslut om bygglov fattas inom 10 veckor från att ansökan är komplett (med möjlighet till 10 veckors förlängning vid komplicerade ärenden). Handläggningstiden varierar dock mellan kommuner och beroende på ärendets komplexitet.

Steg 4: Beslut om bygglov

När granskningen är klar fattar byggnadsnämnden beslut. Antingen beviljas bygglov – vilket betyder att projektet uppfyller alla krav – eller så får du avslag med motivering om vilka krav som inte anses uppfyllda.

Om bygglov beviljas kommer kommunen att enligt lag att kungöra beslutet (genom officiellt kungörelseorgan Post- och Inrikes Tidningar) samt meddela berörda grannar. Från beslutet har de som berörs en överklagandetid (vanligtvis 3–4 veckor). Om ingen överklagar inom den tiden vinner beslutet laga kraft, vilket innebär att bygglovet står fast och inte längre kan upphävas. Först då kan nästa steg påbörjas. Skulle någon överklaga kan processen ta längre tid eftersom ärendet då prövas av länsstyrelsen (och eventuellt vidare i domstol).

Steg 5: Tekniskt samråd och startbesked

När bygglovet är klart och har vunnit laga kraft går ärendet in i nästa fas. För större projekt kallar kommunen till ett tekniskt samråd. Det är ett möte mellan dig (byggherren), din kontrollansvarige och kommunens byggnadsinspektör. Under mötet går ni igenom hur arbetet ska organiseras och utföras, vilka tekniska handlingar som finns (konstruktionsritningar, energiberäkningar etc.) och förslag till kontrollplan. Syftet är att säkerställa att alla tekniska krav kommer uppfyllas innan bygget drar igång.

För enklare byggåtgärder, eller när det tekniska samrådet är avklarat, utfärdar kommunen ett startbesked. Det är först med ett skriftligt startbesked som du får börja bygga! I startbeskedet godkänns den slutliga kontrollplanen och eventuella villkor sätts upp.

Att starta byggprojektet utan startbesked är olagligt och kan leda till en saftig byggsanktionsavgift, även om själva bygglovet är beviljat. Kommunen kan också besluta att arbetet ska stoppas tills vidare om du tjuvstartar bygget.

Steg 6: Bygga och få slutbesked

När du har både beviljat bygglov och startbesked är det fritt fram att påbörja bygget. Under byggtiden måste du följa den kontrollplan som fastställts. Normalt gör kommunens byggnadsinspektör minst ett arbetsplatsbesök för att se att allt går rätt till. Din kontrollansvarige ser till att alla kontroller genomförs och dokumenteras enligt planen.

När bygget är klart (eller i sluttampen) ska du begära ett slutsamråd med kommunen. Då går ni gemensamt igenom projektet, oftast på plats, för att kontrollera att allt utförts enligt lovet, kontrollplanen och gällande regler. Den kontrollansvarige lämnar sitt utlåtande som underlag.

Slutligen utfärdar kommunen ett slutbesked om allt är i sin ordning. Slutbeskedet är det definitiva klartecknet att byggnaden får tas i bruk. Utan slutbesked får du inte börja använda det du byggt. Om mindre brister finns kan kommunen ge ett interimistiskt slutbesked (tillfälligt) under tiden du åtgärdar dessa, men vid allvarliga fel kan slutbesked vägras helt tills felen är avhjälpta.

Tips för att undvika vanliga fel

Att navigera genom bygglovsreglerna kan vara utmanande. Här är några handfasta tips för att undvika vanliga fallgropar och förseningar:

• Ta reda på reglerna i förväg: Kolla upp tidigt om ditt projekt kräver bygglov eller anmälan. Fråga kommunen eller se Boverkets information om lovplikt för vanliga projekt. Att ha koll från start sparar tid och pengar.
• Planera noga och gör en komplett ansökan: Se till att ha ordning på alla ritningar och dokument innan du lämnar in ansökan. En komplett och korrekt ansökan går snabbare att handlägga. Använd kommunens checklistor och exempelritningar om sådana finns, så minskar risken att något saknas.
• Ta hjälp av experter: Överväg att ta hjälp av experter vid behov – arkitekt, konstruktör, energikonsult m.fl. En kontrollansvarig bör kopplas in tidigt i processen och kan ofta guida dig i tekniska krav och kontroller. Välj en KA som har erfarenhet av projekt i den kommun där du bygger och av liknande typ av byggnation.
• Informera grannar i förväg: Om ditt bygge kan påverka grannarna (skymd sikt, insyn, buller under byggtiden etc.), prata med dem i förväg. Även om kommunen sköter den formella grannhöran kan det skapa goodwill att du informerat och kanske justerat planer utifrån rimliga synpunkter. Det kan minska risken för överklaganden.
• Börja inte bygga utan startbesked: Tro inte att bygglovsbeslutet räcker – vänta alltid på formellt startbesked från kommunen. Att tjuvstarta kan ge dyra böter och stopp i bygget.
• Håll dig till planen och kontrollplanen: När bygget är igång, följ beviljade ritningar och den fastställda kontrollplanen noga. Ändringar i utförandet kan kräva nytt lov eller åtminstone en ändring som kommunen måste godkänna. Dokumentera alla kontroller och besiktningar under projektet tillsammans med din KA. Detta underlättar vid slutsamrådet och slutbeskedet.
• Håll koll på tidsfristerna: Starta bygget inom två år och bli färdig inom fem år från lovets laga kraft. Om du ser att tiden börjar rinna ut, kontakta kommunen i god tid – ibland kan en förlängning beviljas men det måste ske innan lovet går ut.
• Håll dig informerad om nya regler: Byggregler och lagar uppdateras med jämna mellanrum. Under 2025 sker stora förändringar (nya BBR/EKS och PBL-ändringar). Håll utkik på Boverkets hemsida och i nyhetsbrev för att säkerställa att du följer den senaste vägledningen. Din kommun kan också erbjuda information eller seminarier om regeländringar. Att ha uppdaterad kunskap minskar risken för fel i ansökan eller under byggprocessen.

Genom att följa dessa tips och råd står du väl rustad för en smidig bygglovsresa. Kom ihåg att planering och kommunikation är A och O – både med myndigheter, fackfolk och berörda grannar. Med ett beviljat bygglov som vunnit laga kraft, ett giltigt startbesked och slutligen ett slutbesked i hand kan du vara trygg med ditt byggprojekt, både under själva byggandet och efter att det är färdigställt. Det innebär dessutom en trygghet vid en eventuell framtida försäljning av din fastighet.

Källor

Informationen i denna guide är faktagranskad och huvudsakligen baserad på uppdaterade källor från Boverket och gällande lagstiftning (PBL). För mer detaljer, se Boverkets PBL kunskapsbank och Plan- och bygglagen (2010:900) med senaste ändringar.

Snabblänkar