Som fastighetsägare med byggplaner är det viktigt att veta när bygglov krävs för ditt projekt. Bygglovsreglerna i Sverige styrs av Plan- och bygglagen (PBL) och kan upplevas komplexa, särskilt med nya ändringar som träder i kraft under 2025. Här reder vi ut kraven för vanliga byggåtgärder som altaner, uterum, attefallshus, plank, murar, staket, skärmtak, växthus, förråd och inglasningar.
Vi förklarar vilka projekt som kräver bygglov, vilka som är bygglovsbefriade (ibland med krav på anmälan), vilka undantag som finns och hur reglerna skiljer sig inom detaljplan jämfört med utanför detaljplan.
Snabbguide: Behöver jag söka bygglov?
Du behöver inte alltid ansöka om bygglov för vanliga byggprojekt som altan, uterum, komplementbostadshus, plank, förråd, skärmtak eller växthus. Bygglovsplikten beror på tre huvudsaker:
- Vad du vill bygga – är det en ny byggnad, tillbyggnad (max 30 m² är lovfritt) eller bara en ändring?
- Var du vill bygga – ligger det inom eller utanför detaljplan? Hur nära är det tomtgränsen (där utökad lovplikt kan gälla) och hur nära är det bostadshuset?
- Hur stort och synligt det blir – mindre byggnader kan ofta uppföras utan lov.
Bygglovskartan är en utmärkt resurs för att se vilka byggprojekt som handlagts i din kommun, eller inom samma detaljplan, och vilka liknande bygglov som redan beviljats. Det ger en bra vägledning för vad som är möjligt att bygga, vad som varit lovpliktigt och hur kommunen tidigare har bedömt liknande ärenden som ditt eget.
Bygglov, anmälan eller fritt att bygga?
Tabellen nedan ger en snabb överblick av vad som generellt gäller för olika typer av byggprojekt. För mer detaljerad information, se de enskilda avsnitten om respektive byggnadstyp längre ner.
* Från den 1 december 2025 planerar regeringen att ta bort anmälningsplikten för många byggprojekt som idag är bygglovsbefriade men kräver anmälan. Det betyder att du efter detta datum inte behöver göra någon bygganmälan eller invänta startbesked för dessa lovfria åtgärder – exempelvis uppförande av ett Komplementbostadshus eller en tillbyggnad på 30 m². Byggnationen kan då påbörjas utan kommunens förhandsgodkännande, vilket minskar byråkratin och sparar in avgifter. Tänk på att ansvaret för att byggnaden uppfyller alla tekniska krav (t.ex. bärförmåga och brandskydd) därmed vilar helt på dig som byggherre, eftersom kommunen gör sin kontroll i efterhand via tillsyn.
Bygglov eller anmälan – vad är skillnaden?
Många blandar ihop bygglov och bygganmälan (anmälan). Enkelt uttryckt är bygglov ett juridiskt tillstånd att bygga , medan anmälan är en teknisk kontrollprocess för vissa lovfria åtgärder. Även lovbefriade byggen, som komplementbostadshus, måste ofta anmälas så att kommunen kan ge ett startbesked.
Den stora förändringen från 1 december 2025 är att Riksdagen har beslutat om de utökade lovbefrielserna (PBL) , och regeringen har aviserat att man avser att ta bort anmälningsplikten (PBF) för många av dessa nya lovfria åtgärder. Detta innebär att kontrollen av tekniska krav (som brandskydd och bärförmåga) helt läggs på dig som byggherre (fastighetsägare) och flyttas till efterhandskontroll genom tillsyn.
|
Bygglov |
Anmälan |
| Syfte: |
Juridiskt tillstånd att bygga |
Teknisk kontroll före byggstart |
| Granskning: |
Planbestämmelser, utformning, påverkan |
Tekniska handlingar, kontrollplan |
| Exempel: |
Större garage, uterum, plank |
Åtgärder som (från 1 dec 2025) inte blir helt anmälningsbefriade |
| Tidsåtgång: |
Ofta 8–10 veckor |
Snabbare – ofta 2–6 veckor |
| Avgift: |
Högre (ca 10 000–20 000 kr) |
Lägre (ofta 1 000–5 000 kr) |
| Startbesked krävs: |
Ja |
Ja |
Om ditt projekt kräver bygglov - läs gärna vår mer djupgående guide som hjälper dig att navigera genom processen: Så här ansöker du om bygglov
Inom eller utanför detaljplan – vad är skillnaden?
Reglerna skiljer sig beroende på om din fastighet ligger inom detaljplan eller utanför. Generellt gäller:
- Inom detaljplan: Fler åtgärder kräver bygglov. Här är reglerna striktare för att ändringar av byggnadens yttre utseende och nya byggnader måste följa planens bestämmelser. Komplementbostadshus är begränsade till 30 m².
- Utanför detaljplan: Här finns större friheter och fler undantag från lovplikt. Till exempel är fasadändringar oftast lovfria och mindre tillbyggnader kan vara tillåtna utan lov. Större Komplementbostadshus får byggas lovfritt, upp till 50 m².
Vill du fördjupa dig i vad en detaljplan är och hur den påverkar vad du får bygga kan du läsa vår artikel Vad är en detaljplan och hur påverkar den ditt byggprojekt?.
Stora regeländringar under 2025
Sedan den 1 juli 2025 gäller nya, mer flexibla byggregler som ersatt BBR och EKS, men de påverkar främst hur man bygger – inte vad som kräver bygglov. För en mer detaljerad genomgång av de kommande förändringarna kan du läsa vår guide: Nya byggregler 2025 - detta förändras.
Den 1 december 2025 träder de nya bygglovsreglerna i kraft, som ändrar vad du får bygga utan lov. För en mer detaljerad genomgång av dessa förändringarna kan du läsa vår guide: Bygglovsreformen 2025: Nya regler ger större frihet från 1 december.
Vad gäller för olika typer av byggprojekt?
Här nedan går vi igenom vanliga byggprojekt, ett i taget, och vad som gäller avseende bygglov vs. anmälan och vanliga undantag.
Altan
En låg altan direkt på marken kräver oftast inte bygglov. Dock kan bygglov behövas om altanen är hög, stor, eller väsentligt ändrar byggnadens utseende.
Lovfritt undantag: Enligt ett specifikt undantag i PBL krävs varken bygglov eller anmälan om altanen är:
- Placerad i direkt anslutning till ett en- eller tvåbostadshus.
- Högst 1,8 meter över mark.
- Minst 4,5 meter från tomtgräns (om inte grannen godkänt närmare placering).
Uterum
Ett uterum, inglasat eller med väggar, betraktas oftast som en tillbyggnad eller ny byggnad, vilket kräver bygglov inom detaljplan. Ett undantag är om uterummet är en så kallad lovfri tillbyggnad på max 30 m². Då slipper du bygglov och åtgärden förväntas bli helt anmälningsbefriad.
Komplementbostadshus (ersätter Attefallshus)
Ett Komplementbostadshus är en bygglovsbefriad byggnad på tomten som är avsedd för permanent boende. De gamla begreppen Attefallshus och Friggebod tas bort ur lagtexten.
- Inom detaljplan: Bygglov krävs inte för Komplementbostadshus på upp till 30 m². Åtgärden förväntas bli anmälningsbefriad.
- Utanför detaljplan: Bygglov krävs inte för Komplementbostadshus på upp till 50 m². Åtgärden förväntas bli anmälningsbefriad.
Krav: Max 4,0 m nockhöjd inom detaljplan och 4,5 m utanför detaljplan . Total sammanlagd yta av alla lovfria komplementbyggnader på tomten får inte överstiga 45 m² inom detaljplan och 65 m² utanför detaljplan .
Komplementbyggnad (ersätter Friggebod)
En komplementbyggnad (till exempel förråd, garage, växthus) är en liten komplementbyggnad på max 15 m². Den är helt bygglovsbefriad och kräver inte ens en anmälan.
Krav: Max 15 m² total area , max 3,0 m taknockshöjd , och minst 4,5 m från tomtgräns.
Den lovfria ytpotten
Den maximala sammanlagda ytan av alla lovfria komplementbyggnader på tomten (den lovfria potten) är begränsad till 45 m² inom detaljplan och 65 m² utanför detaljplan. Det innebär att alla dina små byggnader som är bygglovsbefriade tillsammans får uppta högst denna area utan att bygglov krävs.
Plank och staket
Gränsen mellan ett bygglovsfritt staket och ett bygglovspliktigt plank kan vara svår. Ett plank är en tät och hög avskärmning (typiskt över 1,2 m) som i princip alltid kräver bygglov. Ett staket är däremot lågt och genomsiktligt och kräver inte bygglov.
Undantag för plank: Du kan bygga ett plank som insynsskydd vid en skyddad uteplats utan lov om det är högst 1,8 m högt och placeras inom 3,6 m från huset. Notera att om planket placeras närmare än 4,5 meter från tomtgränsen krävs bygglov (utökad lovplikt) om grannen inte medger det.
Skärmtak
Ett eller flera skärmtak är bygglovsbefriade om den totala ytan inte överskrider 30 m². Detta gäller för alla byggnader, inte bara en- och tvåbostadshus. Om skärmtaket är en del av en tillbyggnad på max 30 m², förväntas det bli anmälningsbefriat.
Växthus
Ett växthus följer samma regler som andra små komplementbyggnader. Det kan uppföras utan bygglov om det ryms inom 15 m² (tidigare friggebodsregeln) eller inom de nya reglerna för komplementbostadshus (max 30 m² inom detaljplan och max 50 m² utanför detaljplan) .
Garage och carport
Ett garage eller en carport kan vara bygglovsfritt om det ryms inom komplementbyggnadsreglerna (≤ 15 m²) eller komplementbostadshusreglerna (≤ 30 m² inom detaljplan / ≤ 50 m² utanför detaljplan). Större garage/carportar kräver bygglov.
Jordkällare
En jordkällare bedöms som en byggnad och kan kräva bygglov. En liten jordkällare (max 15 m²) kan dock vara bygglovsfri om den följer komplementbyggnadsreglerna. För en mer detaljerad genomgång av vad som gäller, läs vår guide: Bygglov för jordkällare.
Stödmur
En stödmur som är högre än 0,5 meter kräver bygglov. Marklov kan också behövas om marknivån ändras avsevärt (ca 0,5 meter eller mer).
Solceller
Solceller som monteras plant på taket i samma lutning kräver normalt inte bygglov. För en- och tvåbostadshus är kravet på bygglov för fasadändringar (vilket solceller ibland räknas som) helt slopat från 1 december 2025, oavsett om de ligger inom detaljplan eller inte.
Undantag: Bygglov kan fortfarande krävas om fastigheten ligger i ett område som är särskilt kulturhistoriskt värdefullt.
Renovering av bostad
Vanlig invändig renovering kräver vanligtvis inget bygglov. Däremot krävs anmälan om du gör ingrepp i bärande konstruktioner eller ändrar tekniska installationer som eldstad eller VVS.
Övriga åtgärder
Bygglovsreglerna varierar beroende på typ av åtgärd, byggnadens användning (småhus eller flerbostadshus) samt om fastigheten ligger inom detaljplan.
- Inglasad balkong/veranda & fasadändringar: Vanligtvis bygglovspliktigt i flerbostadshus. För en- och tvåbostadshus slopas bygglovskravet för fasadändringar (byte av färg, fasadbeklädnad, fönster m.m.) helt från 1 december 2025. Anmälan kan dock krävas om bärande delar eller brandskydd påverkas.
- Container & vindskydd: Räknas ofta som byggnad/komplementbyggnad och kräver då bygglov, om de inte ryms inom ≤ 15 m² (komplementbyggnadregeln) eller de utökade gränserna för komplementbostadshus (max 30 m² / 50 m² beroende på detaljplan eller ej). Tillfälliga, små eller flyttbara lösningar kan vara lovfria.
- Insynsskydd & vindskyddande plank: Lovfritt upp till 1,8 m inom 3,6 m från huset (friggebodsregeln), annars bygglovspliktigt om högre/tätare. Notera utökad lovplikt närmare än 4,5 meter från tomtgräns. Häckar och växter är alltid lovfria.
- Markiser: Vanliga utfällbara markiser på småhus är lovfria. Fasta, stora eller permanenta markiser/skärmtak kräver bygglov, särskilt på flerbostadshus och i kulturmiljö. Fasta skärmtak är sedan 1 december 2025 lovfria upp till 30 m² på alla byggnader.
- Cykelskjul: Bygglovsfritt som komplementbyggnad (max 15 m², 3 m högt, 4,5 m från tomtgräns). Om det byggs ihop med huset gäller lovfri tillbyggnad på max 30 m².
- Vägar och utfarter: Själva vägen kräver inget bygglov, men marklov kan behövas vid större höjdändringar. Infart mot allmän väg måste alltid godkännas av väghållaren.
Småhusägare får betydligt större frihet att bygga och ändra fasaden utan lov från och med 1 december 2025. Lovfriheten gäller generösa mått (tillbyggnader upp till 30 m² och komplementbostadshus upp till 50 m² på landet), men kontrollera alltid om din fastighet ligger i ett känsligt område (kulturmiljö, riksintresse) eller om du planerar att bygga nära tomtgränsen – då kan utökad lovplikt gälla
