När krävs bygglov? - En komplett guide

Som husägare eller byggsugen privatperson är det viktigt att veta när bygglov krävs ditt projekt. Bygglovsreglerna i Sverige styrs av Plan- och bygglagen (PBL) och kan upplevas komplexa – särskilt med nya ändringar som träder i kraft under 2025. Här reder vi ut kraven för vanliga byggåtgärder som altaner, uterum, attefallshus, plank, murar, staket, skärmtak, växthus, förråd, inglasningar m.fl. Vi förklarar vilka projekt som kräver bygglov, vilka som är bygglovsbefriade (ibland med krav på anmälan), vilka undantag som finns och hur reglerna skiljer sig inom detaljplan jämfört med utanför detaljplan.

Vår snabbguide nedan ger en bra överblick vad som gäller för olika typer av byggnader. Se enskilda stycken för mer ingående information om respektive byggtyp, då det ofta förekommer särskilda och mer detaljerade krav och/eller undantag beorende på t.ex. byggnadens storlek, placering i förhålland till bostadshus och tomtgräns eller om du bygger inom eller utanför detaljplan.

Bygglov vs. anmälan

Bygglov är ett formellt tillstånd från kommunen som krävs för många byggprojekt. Du ansöker och får ett beslut innan du börjar bygga.

Anmälan är en enklare process som krävs för vissa bygglovsbefriade åtgärder – du meddelar kommunen och inväntar ett startbesked, men det är inte ett fullständigt bygglovsförfarande. Exempelvis kräver Attefallshus inget bygglov, men i de flesta fall en anmälan och startbesked innan byggstart. Anmälan behövs också för andra åtgärder som påverkar bärande konstruktion, säkerhet, brandskydd m.m. även om bygglov inte krävs.

Detaljplan vs. utanför detaljplan

Inom ett område med detaljplan är reglerna strikta: fler åtgärder kräver lov, t.ex. ändring av byggnadens yttre utseende (fasad). Utanför detaljplan finns större friheter – vissa små tillbyggnader och komplementbyggnader kan göras utan bygglov. Dock kan kommunen i vissa tätbebyggda områden utanför detaljplan ha beslutat att ändå kräva lov eller anmälan. Generellt gäller också att byggnadsåtgärder, även om de är lovbefriade, måste följa bygglagstiftningens tekniska krav och hänsynsregler.

Vad gäller för olika typer av byggprojekt?

Nedan går vi igenom vanliga byggprojekt, ett i taget, och vad som gäller avseende bygglov vs. anmälan, vanliga undantag, vad som är viktigt att tänka på samt vad som ofta är fritt från lovkrav, anmälan eller både och.

Altan

Krävs bygglov för altan? Altaner är populära uteplatser och det finns ingen generell bygglovsplikt för altan inskriven i PBL. En låg altan direkt på marken kräver oftast inte bygglov. Däremot kan bygglov behövas i vissa fall, beroende på altanens utformning:

• Om altanen betraktas som en tillbyggnad av huset (t.ex. en hög altan som skapar ny volym under sig) eller om den avsevärt ändrar byggnadens utseende, kan den vara bygglovspliktig. Varje fall bedöms individuellt av kommunen – en altan kan räknas som nybyggnad, tillbyggnad eller fasadändring beroende på utformningen. En altan som byggs ihop med huset och ser ut som en volymökning klassas ofta som tillbyggnad enligt praxis.
• En fristående altan (inte sammanbyggd med huset) kan i vissa fall ses som en egen byggnad och därmed kräva bygglov som nybyggnad, särskilt om den är hög eller har tak.

Undantag: Sedan 2019 finns ett uttryckligt undantag i PBL som tillåter många altaner utan bygglov under vissa förutsättningar. För att altanen ska vara bygglovsbefriad måste alla dessa kriterier vara uppfyllda:

• Altanen byggs vid ett en- eller tvåbostadshus som redan finns på tomten (gäller även vid komplementbostadshus).
• Altanen hade krävt bygglov enligt huvudreglerna (d.v.s. den utgör en tillbyggnad eller en betydande fasadändring) – undantaget gäller alltså inte helt fristående altaner som räknas som nybyggnad.
• Altanen är en uteplats på marken, placerad i direkt anslutning till huset (inom 3,6 meter från bostadshuset).
• Altangolvet får inte höja sig mer än 1,8 meter över mark. En altan i marknivå eller med några trappsteg upp är oftast under denna höjdgräns.
• Altanen placeras minst 4,5 meter från tomtgräns, om inte grannen medger närmare placering. Med grannens godkännande kan den alltså ligga närmare gränsen.
• Altanen uppförs inte i eller intill ett område som är kulturhistoriskt värdefullt (t.ex. byggnadsminnen). I sådana fall kan bygglov krävas ändå.

Uppfylls alla ovanstående villkor krävs varken bygglov eller anmälan för altanen. Regeln gäller både inom och utanför detaljplan. Det innebär att du utan lov kan bygga t.ex. ett trädäck intill huset så länge det är lågt och nära huset. Altanen får även ha ett normalt altanräcke. Tänk på att om du senare vill glasa in eller bygga tak över altanen ändras förutsättningarna (se avsnitt Uterum och Skärmtak nedan).

Altaner som inte omfattas av undantaget: Om altanen inte håller sig inom kraven ovan (t.ex. är högre än 1,8 m, sträcker sig långt ut från huset eller är fristående som en platå) kan bygglov krävas. Kommunen gör då en bedömning om den utgör en tillbyggnad/nybyggnad. Som exempel kan en upphöjd altan med pelare, där utrymme skapas under, ses som en tillbyggnad som kräver bygglov. Rådgör med bygglovshandläggaren om du är osäker. Det är alltid bäst att söka bygglov eller åtminstone rådgöra med kommunen om altanen är stor eller avvikande – att bygga utan lov när det egentligen krävs kan leda till sanktionsavgifter.

Uterum

Krävs bygglov för uterum eller inglasad uteplats? Med uterum menas ofta ett inglasat rum i anslutning till huset – till exempel en tidigare öppen altan eller veranda som glasas in, ofta under tak. Ett uterum kan även vara en fristående paviljong. Generellt gäller att inglasade uterum inte omfattas av altanundantaget från bygglov. Så fort du bygger väggar och tak och skapar ett “rum”, betraktas det normalt som en tillbyggnad av huset eller en ny byggnad, vilket kräver bygglov inom detaljplanelagt område.

• Om uterummet byggs som en tillbyggnad på huset (t.ex. du glasar in en del av altanen eller bygger ett nytt utbyggt rum med mycket glas) så gäller bygglovsplikt precis som för andra tillbyggnader. Du utökar ju husets volym. Det finns dock ett undantag för en mindre tillbyggnad – den s.k. attefallstillbyggnaden på högst 15 m² (se nedan) – som kan utnyttjas för uterum. Bygger du ett uterum som är max 15 m² stort kan det göras utan bygglov men med anmälan som en attefallstillbyggnad. Utanför detaljplan kan man ibland även göra små tillbyggnader utan lov (se nedan), men oftast krävs minst anmälan ändå.
• Om uterummet är fristående från huvudbyggnaden (t.ex. ett separat lusthus eller paviljong i trädgården) betraktas det som en komplementbyggnad. Då gäller samma regler som för andra komplementbyggnader: är det en liten byggnad kan den vara bygglovsfri (friggebod/attefallshus, se respektive avsnitt), annars krävs bygglov precis som för garage eller gäststugor.
• Att glasa in en redan takförsedd uteplats eller balkong kan räknas som en fasadändring eller tillbyggnad. Tidigare rättsfall har bedömt att inglasning av en befintlig balkong kan utgöra en tillbyggnad enligt äldre PBL. I ett fall ansåg dock Mark- och miljööverdomstolen att en inglasning under ett redan existerande tak inte var en volymökning och därmed ingen tillbyggnad – men då kvarstår att det åtminstone kan kräva lov som en fasadändring. Sammantaget bör man räkna med att inglasning av en uteplats kräver bygglov inom detaljplan, eftersom det ändrar byggnadens yttre utseende avsevärt. Utanför detaljplan är fasadändringar oftast lovfria, så där kan enklare inglasningar ske utan lov; men om uterummet ses som en ny byggnadsdel kan även då anmälan krävas för ändringen.

Undantag att utnyttja: Bygger du uterummet som en Attefallstillbyggnad (högst 15 m²) behövs inget bygglov, endast anmälan. Detta kan passa t.ex. ett mindre inglasat uterum. Tänk dock på att även bygglovsbefriade uterum måste följa tekniska krav (t.ex. energihushållning, brandskydd om det är ett uppvärmt uterum). Om uterummet är större än 15 m² inom detaljplan så finns i nuläget inget undantag – då måste bygglov sökas på vanligt vis.

Sammanfattning: Ett uterum som är ett extra rum till huset kräver oftast bygglov (inom detaljplan), om det inte ryms inom Attefallsreglerna. Planerar du ett uterum, kontrollera detaljplanens bestämmelser (ibland kan detaljplanen helt förbjuda tillbyggnader eller inglasningar). Ta reda på om ditt uterum kan klassas som attefallstillbyggnad; om inte, räkna med att lämna in en bygglovsansökan.

(Notera att från 1 dec 2025 föreslås nya regler som gör tillbyggnader upp till 30 m² lovfria – se avsnitt "Kommande regeländringar" – vilket kan innebära att större uterum kan byggas utan lov framöver, dock med anmälan. Dessutom tas kravet på bygglov för fasadändring bort för småhus, vilket gör det lättare att glasa in altaner då.)

Attefallshus

Attefallshus - bygglov eller anmälan? Attefallshus är det vardagliga namnet på bygglovsbefriade komplementbyggnader upp till 30 m². Reglerna infördes 2014 (då 25 m², utökat till 30 m² 2020) för att ge husägare möjlighet att uppföra t.ex. en gäststuga, uthyrningsbostad eller större förråd utan att söka bygglov. Bygglov krävs inte för ett attefallshus, men i de flesta fall måste du göra en anmälan och få startbesked innan du börjar bygga.

Grundkraven för att få bygga ett Attefallshus utan bygglov är bland annat:

• Det ska finnas ett befintligt en- eller tvåbostadshus på tomten. Attefallshuset är antingen en komplementbyggnad (t.ex. förråd, gäststuga, garage) eller ett komplementbostadshus (d.v.s. en självständig bostad) till huvudbyggnaden. Man kan inte uppföra ett attefallshus på en obebyggd tomt.
• Den sammanlagda byggnadsarean av alla attefallshus på tomten får vara max 30,0 m². Du kan alltså bygga ett stort eller flera små, men ihop räknat högst 30 m². Notera att friggebodar inte räknas in här – de har sin egen ytpott, se särskilt avsnitt om friggebodar nedan.
• Byggnaden får ha högst 4 meter nockhöjd. Attefallshus följer samma höjdbegränsning som friggebodar när det gäller taknockhöjd.
• Attefallshuset ska placeras minst 4,5 meter från tomtgräns om inte grannen medger närmare. Detta är samma avståndsregel som för friggebodar och andra bygglovsfria komplement. Byggs det närmare gata/allmänning kan bygglov behövas, så kolla med kommunen om din placering är nära allmän plats.
• Det får inte uppföras i områden som är särskilt värdefulla (kulturmiljö) eller i strid mot särskilda bestämmelser (t.ex. strandskydd eller militär flygplatsrestriktion). I detaljplan får kommunen inte förhindra attefallshus generellt, men i vissa känsliga områden kan man behöva bygglov trots allt.

Utöver dessa ska Attefallshuset uppfylla vanliga byggregler (BBR) för sitt ändamål. Särskilt om det är ett komplementbostadshus (alltså avsett som bostad) ställs krav på tillgänglighet, energi, brandskydd m.m. – i praktiken nästan samma krav som för en småbostad. Det är en anledning till att anmälan krävs: kommunen gör teknisk kontroll via startbesked.

Anmälan: För attefallshus gäller att du måste skicka in bygganmälan med ritningar och få ett startbesked innan du börjar bygga. Förfarandet är enklare än bygglov (ingen grannehöring eller lovprövning behövs om kraven är uppfyllda), men räkna med några veckors handläggning. Att bygga ett attefallshus utan att anmäla är olagligt och kan ge sanktionsavgift, trots att bygglov inte krävdes.

Inom vs utanför detaljplan: Attefallsreglerna gäller i princip överallt i landet, både inom och utom detaljplan. Utanför detaljplan finns dessutom somliga fall där man skulle kunna bygga ännu större utan lov (genom den generella regeln om “liten komplementbyggnad” – dock utan tydlig kvantifiering). I praktiken är dock 30 m²-gränsen det man håller sig till även utanför plan.

Observera att utanför detaljplan och sammanhållen bebyggelse kan det ibland inte ens behövas anmälan för attefallshus och tillhörande åtgärder, men i normalfallet begär kommunerna ändå anmälan för att utfärda startbesked.

Sammanfattningsvis är ett attefallshus ett smidigt sätt att bygga t.ex. en liten stuga eller garage utan bygglov. Håll det inom 30 m², max 4 m högt och på rätt avstånd från gränserna, så ska kommunen endast kräva en anmälan. Glöm inte att även attefallshus kan kräva andra tillstånd, t.ex. strandskyddsdispens om det byggs nära vatten.

Notera att efter planerade regeländringar 1 dec 2025 kommer det bli tillåtet att bygga komplementbyggnader utan bygglov på upp till 30 m² inom detaljplan och 50 m² utanför detaljplan. Dessutom införs en utökad yta – en “pott” på 45 m² inom plan/65 m² utom plan för flera små byggnader – för mer information se avsnitt "Kommande regeländringar" längre ned.

Friggebod (förråd upp till 15 m²)

Krävs bygglov för friggebod? En friggebod är en liten komplementbyggnad som är ännu mindre än attefallshus. Friggebodsreglerna har funnits sedan 1980-talet (uppkallade efter Birgit Friggebo) och innebär att du som har ett en- eller tvåbostadshus får uppföra små fristående uthus utan bygglov och utan anmälan. Detta används ofta för förråd, bodar, små gäststugor, bastu eller växthus.

Villkoren för friggebod är i korthet:

• Den ska uppföras i omedelbar närhet av bostadshuset på tomten (alltså inte långt ut i skogen på tomtens utkant, utan i anslutning till bebyggelsen).
• Den totala byggnadsarean av alla friggebodar på tomten får vara högst 15,0 m². Du kan välja att ha en större bod på 15 m² eller flera små bodar som tillsammans har denna yta. Ytan räknas brutto, utsida väggar.
• Högsta höjd är 3,0 meter till taknock. Det motsvarar t.ex. ett litet sadeltak eller pulpettak – friggeboden får inte vara två våningar.
• Friggeboden ska vara fristående, alltså inte ihopbyggd med huvudbyggnaden. (Om du bygger till huset under 15 m² är det i stället en attefallstillbyggnad som kräver anmälan.)
• Byggnaden ska placeras minst 4,5 meter från tomtgräns, om inte grannen medger närmare placering. Precis som attefallshus och andra bygglovsbefriade byggnader gäller 4,5-metersregeln. Med grannens skriftliga medgivande kan du placera boden närmare gränsen (vilket är vanligt i villaområden – många ställer sina bodar 0,5–1 m från planket efter att ha frågat grannen).

Om dessa villkor uppfylls är friggeboden helt bygglovs- och anmälningsfri. Det är ett mycket generöst undantag. Tänk på att om du överskrider någon gräns (t.ex. bygger 20 m²) så gäller inte undantaget alls – då måste du söka bygglov för hela byggnaden som komplementbyggnad. Du kan dock kombinera: ha både friggebod och attefallshus på samma tomt, men deras ytor får inte blandas. Först räknar du upp till 15 m² som friggebod(ar), därefter kan du utnyttja 30 m² för attefallshus utöver det.

Vanliga användningar är t.ex. förråd för trädgårdsredskap, vedbod, enklare gäststuga, lekstuga, växthus, friggebodsbastu – allt detta ryms ofta inom 15 m². Ingen lovplikt som sagt, men byggnaden måste ändå följa grundläggande krav (den får t.ex. inte utgöra fara för omgivningen, ska placeras på ett lämpligt sätt och följa eventuella kommunala bestämmelser för utformning om sådana finns). Inom planlagt område kan detaljplanen i mycket sällsynta fall ha utökad lovplikt som omfattar även friggebodar (t.ex. i kulturmiljöer); kolla med din kommun om du är osäker.

Plank och mur

Krävs bygglov för uppförandet av plan eller mur? Plank och murar används för insynsskydd, avskärmning eller terrassering i trädgårdar. Enligt huvudregeln i PBL krävs bygglov för att uppföra plank eller mur, eftersom de räknas som en form av anläggning som påverkar omgivningen. Detta gäller särskilt inom detaljplan.

Men det finns viktiga undantag att känna till:

• Skyddad uteplats vid bostadshus:
  Du får utan bygglov anordna en skyddad uteplats med plank eller mur i anslutning till ett en- eller tvåbostadshus. Detta undantag gäller både inom och utanför detaljplan. Kraven för undantaget liknar altanreglerna: planket/muren får vara högst 1,8 meter högt, det ska placeras i direkt anslutning till bostadshuset (inom 3,6 meter) och minst 4,5 meter från tomtgräns om inte grannen medger närmare. Uppfyller du dessa villkor kan du t.ex. bygga ett insynsskyddat hörn på uteplatsen med hjälp av plank eller mur utan bygglov. Ofta innebär det två planksektioner i vinkel intill huset. Tänk på att skyddet just ska bilda en uteplats; plank längs hela tomtgränsen omfattas inte av detta undantag.
• Utanför detaljplan:
  Utanför planlagt område är reglerna generösare. Där får man uppföra murar och plank i omedelbar närhet av bostadshus utan bygglov (samma PBL 9:6-undantag som för små tillbyggnader). Även här gäller dock 4,5 m-gränsen till tomtgräns om inte medgivande finns. Kommunen kan genom områdesbestämmelser kräva lov för plank/mur i vissa bebyggda områden utanför detaljplan, men på rena landsbygden är det oftast fritt under ansvar.
• Övriga plank och murar:
  Om du planerar att uppföra ett plank vid tomtgränsen som inte omfattas av undantaget för skyddad uteplats – till exempel ett längre plank längs hela tomtgränsen eller ett fristående plank placerat långt från bostadshuset – krävs i normalfallet bygglov inom detaljplan. Utanför detaljplan kan mindre plank i vissa fall uppföras utan bygglov, men detta förutsätter att planket uppförs i omedelbar närhet av bostadshuset. Om den förutsättningen inte är uppfylld, bortfaller undantaget, och bygglov krävs formellt sett även där. I praktiken kan dock tillsynen vara begränsad i glesbebyggda eller oreglerade områden. Rekommendation: Kontakta alltid byggnadsnämnden i din kommun innan du uppför ett större eller fristående plank utanför detaljplan – även om det kan upplevas som lovfritt i praktiken.

Sammanfattning: Inom detaljplan är ett vanligt plank eller en hög mur nästan alltid bygglovspliktig, utom när det bara är en liten avskärmning vid altanen. Utanför detaljplan har du mer svängrum, men höga plank kan ändå kräva lov om de inte är nära huset. Grannens medgivande underlättar (du får placera närmare gräns), men det ersätter inte bygglovskravet i detaljplan – du behöver både lov och grannens medgivande för ett plank på gränslinjen i detaljplanelagt område.

Staket

Behöver man bygglov för staket? Vanliga staket (t.ex. trästaket, gärdesgårdar eller metallstaket med spjälor) kräver normalt inte bygglov. Som nämnt i inforutan ovan är staket inte lika täta eller höga som plank och PBL undantar “staket av sedvanlig beskaffenhet” från lovplikt. Det innebär att du i regel fritt kan sätta upp ett lågmält trädgårdsstaket runt din tomt för att markera gräns eller hålla barn/husdjur inne, utan att behöva tillstånd.

Observera: Om staketet blir väldigt högt eller tätt kan kommunen bedöma det som ett plank. Till exempel om du sätter upp en 1,8 meter hög plankspaljé med minimal genomsikt, så är det inte längre ett “sedvanligt” staket. Som tumregel håll dig under ungefär 1,2 meters höjd och en genomsläpplig design, så ligger du tryggt inom det lovfria.

Inom områden med detaljplan kan det finnas bestämmelser om staketets utseende (t.ex. att häckar eller en låg mur ska användas i stället). Även om bygglov inte krävs för staket kan det alltså vara värt att se över detaljplanen eller kommunens riktlinjer för staket- och häckhöjder.

Skärmtak

Krävs det bygglov för tak över uteplats? Ett skärmtak är ett takutsprång eller en takkonstruktion som skyddar en entré, altan, balkong eller uteplats från väder (kan liknas vid en mindre carport, fast oftast mot en byggnad). Enligt huvudregeln betraktas ett skärmtak som en form av tillbyggnad, eftersom du ökar den taktäckta arean av byggnaden. Därmed skulle bygglov krävas. Men PBL ger ett undantag för skärmtak: Du får utan bygglov bygga ett eller flera skärmtak på en- och tvåbostadshus (inklusive tillhörande komplementbyggnader) så länge vissa gränser hålls.

Villkoren för bygglovsbefriade skärmtak är:

• Den totala ytan av alla nya skärmtak på tomten får inte överstiga 15 m². Det innebär att om du redan har ett skärmtak på 10 m² uppsatt utan bygglov, kan du bara lägga till ytterligare 5 m² utan lov. Arean räknas som projicerad horisontell yta (takutsprångets planmått).
• Skärmtaket ska sitta över en uteplats, altan, balkong eller entré vid huset (eller på en komplementbyggnad till huset). Du kan exempelvis bygga ett tak över farstutrappan, eller ett tak som sticker ut över altanen. Även en fristående carport kan ibland räknas in här om den står nära huset – men är den fristående är det säkrare att behandla den som en komplementbyggnad.
• Det får inte placeras närmare än 4,5 meter från tomtgräns utan grannes medgivande (samma avståndsregel som vanligt). Ett skärmtak över entrén brukar sällan vara nära gränsen ändå, men det kan gälla t.ex. om du vill ha ett takutsprång längs garaget nära tomtgränsen. Får du grannens godkännande kan du bygga närmare gränsen.

Uppfyller du dessa villkor behövs varken bygglov eller anmälan för skärmtaket. Det gäller både inom och utanför detaljplan. Typiska exempel: tak över verandan, en enklare överbyggnad över grillplatsen intill huset, eller tak över en trappa.

När krävs lov?
Om du vill ha ett större skärmtak än 15 m² måste du söka bygglov. Då bedöms det som en vanlig tillbyggnad. Detsamma gäller om du vill ha ett skärmtak på ett flerbostadshus eller annan byggnad än småhus – där finns inget generellt undantag, så t.ex. ett tak över uteservering vid en restaurang kräver lov. Tänk också på att flera små skärmtak räknas ihop. Man kan inte kringgå lovplikten genom att dela upp ett stort tak i flera delar à 15 m²; 15 m² är en sammanlagd maxgräns på tomten för lovbefriade skärmtak.

En vanlig fråga är om carport räknas som skärmtak. En carport är i princip ett skärmtak med stolpar för bilplats. Om carporten sitter ihop med huset och är under 15 m² kan man argumentera att den ryms inom undantaget. Men oftast är en carport större än 15 m² och/eller fristående, vilket gör att den faller under reglerna för komplementbyggnad (se separat stycke nedan om garage/carport). En liten bilplats under tak invid huset kan dock ibland passera som skärmtak utan lov.

Växthus

Bygglov för hobbyodlaren? Ett växthus på tomten räknas som en byggnad (oftast komplementbyggnad) och följer samma regler som friggebod/attefallshus beroende på storleken:

• Litet växthus (upp till 15 m²):
  Detta kan du uppföra utan bygglov som en friggebod, under förutsättning att du har ett bostadshus på tomten, håller dig under 3 m höjd och 4,5 m från gränsen (alternativt inhämtar grannmedgivande). Ingen anmälan krävs. Så för ett vanligt hobbyväxthus i trädgården (t.ex. 5–10 m²) behövs varken lov eller anmälan, det är bara att bygga. Detta gäller både inom och utanför detaljplan. Tänk på placeringen – ett växthus nära tomtgräns kan ge reflexer eller skugga hos grannen, så informera grannar även om lov inte behövs.
• Mellanstort växthus (15–30 m²):
  Detta faller utanför friggebod-regeln, men kan rymmas inom Attefallsreglerna. Du kan bygga ett växthus upp till 30 m² utan bygglov som ett attefallshus, men du måste göra en anmälan till kommunen och invänta startbesked. Kraven är desamma som för attefallshus generellt (max 4 m högt, 4,5 m från gräns om inget medgivande, och i nära anslutning till ett befintligt bostadshus). Ofta är ett växthus inte en bostad, utan en komplementbyggnad, vilket går bra. Inom detaljplan: kontrollera att detaljplanen inte har begränsningar på komplementbyggnaders storlek eller placering; attefallsreglerna överskrider visserligen planens begränsningar i många fall, men vissa kommuner har områden där attefallshus inte passar in.
• Stort växthus (över 30 m²):
  Här finns inget generellt undantag – du behöver bygglov. Ett större växthus blir som en mindre hall eller orangeri och behandlas av kommunen som en vanlig ny byggnad på tomten. Man tittar på detaljplanens bestämmelser (t.ex. maximal byggnadsarea som får bebyggas på tomten, placering, utseende ifall det finns såna krav etc.). Utanför detaljplan kan du ibland göra ett större växhus utan lov med stöd av PBL 9:6 (liten komplementbyggnad), men “liten” tolkas sällan större än attefalls-måtten, så räkna med lov om det är större än 30 m².
• Växthus som tillbyggnad:
  Om du bygger ihop växthuset med bostadshuset (t.ex. ett orangeri mot en husvägg) blir det egentligen en tillbyggnad. Då gäller bygglovsplikt inom detaljplan, såvida det inte är under 15 m² – i så fall kan attefallstillbyggnad användas (bygglovsfritt med anmälan). I övrigt se resonemang under avsnittet Uterum, eftersom ett orangeri mot fasaden är snarlikt ett uterum i regelverket.

Sammanfattning: Små växthus är lätta att bygga utan lov (perfekt för odlingstrenden!). Håll dig under de magiska 15/30 m²-gränserna beroende på om du vill slippa lov helt eller åtminstone förenkla via attefall. Och kom ihåg – även om lov inte behövs ska byggnaden placeras och utformas med hänsyn. Glasreflexer mot grannar kan bli en fråga om oskälig olägenhet, vilket faller under PBL:s hänsynsregler även om inget lovkrav finns.

Garage och carport

Vad gäller för garage och carport avseende bygglov? Garage och carport är vanliga komplementbyggnader. Reglerna här är egentligen inte unika – de följer storleks- och placeringsprinciperna vi redan gått igenom:

• Mindre garage (upp till 15 m²) kan betraktas som en friggebod och är bygglovsfritt. Dock är 15 m² ganska litet för ett garage – det rymmer knappt en bil. Vissa bygger små MC-garage eller förråd för trädgårdsmaskiner under detta undantag.
• Garage upp till 30 m² kan uppföras som ett attefallshus, utan bygglov men med anmälan. Ett enkelgarage runt 25–30 m² passar alltså in här. Kraven är då max 4 m nockhöjd och 4,5 m från gräns (om inte grannen medger närmare). Inredning för bilförvaring räknas som komplementbyggnad – attefallshus behöver inte vara en bostad, det kan lika gärna vara ett garage eller förråd. Tänk bara på brandskydd; ett garage nära tomtgräns kan behöva brandvägg även om bygglov inte krävts.
• Större garage (över 30 m²) kräver i dagsläget bygglov. Dubbelgarage ligger ofta kring 40–50 m², vilket överstiger attefallsundantaget. Då får du ansöka om bygglov hos kommunen. Man ser då till detaljplanens angivna byggrätt: finns det utrymme kvar att bebygga på tomten? Planen kanske säger att högst 30% av tomtytan får bebyggas – då måste garaget få plats inom den summan. Placeringen bedöms också; garage placeras ofta nära tomtgräns mot gata, och kommunen kan ställa krav på utformning (t.ex. taklutning, fasadmaterial) så att garaget harmonierar med bostadshuset.
• Carport: En carport är i bygglovssammanhang en byggnad (tak med stödpelare). Om den är fristående gäller samma som för garage ovan utifrån ytan:
  • Mindre än 15 m² - ingen lov
  • Mindre än 30 m² - attefall (anmälan)
  • Större än 30 m² - kräver bygglov
  En integrerad carport (t.ex. i bostadshusets ena ände under samma tak) räknas som del av huset och är en tillbyggnad – bygglovspliktigt om det inte gjordes från början. Om du planerar en carport fastsatt i huset på exempelvis 20 m², kan det gå in under attefallstillbyggnad 15 m² (om en del av ytan kanske är förråd?), men sannolikt behöver du söka lov eftersom 20 m² överskrider 15 m² undantaget. Är carporten däremot bara ett tak längs fasaden under 15 m² kan den ses som skärmtak (lovfritt) – men de flesta carports är större än så.

Inom/utom detaljplan: Inom detaljplan ska du söka bygglov för garage/carport om det inte faller under frigge/attefall-reglerna. Utom detaljplan kan mindre garage/carport oftare byggas utan lov tack vare PBL 9:6. Som exempel: en carport på landet som är en öppen enklare konstruktion, placerad nära huset, kan uppföras utan lov då den kan ses som “liten komplementbyggnad” utanför detaljplan. Men om du är minsta osäker – ta det säkra före det osäkra och kontakta kommunen eller skicka in en förfrågan. Det är enklare än att hantera ett eventuellt svartbygge i efterhand.

Inglasning av balkong eller veranda

Att glasa in en balkong i ett flerbostadshus (lägenhet) eller en veranda på ett småhus är ett populärt sätt att öka användbarheten (skydda mot väder, skapa uterum). Bygglovsfrågan här är lite speciell: en inglasning ändrar byggnadens yttre utseende och kan ibland ses som en tillbyggnad. Så, krävs det bygglov? Ja, oftast krävs bygglov inom detaljplan, om inte särskilda undantag finns.

• Flerbostadshus (bostadsrätt/hyreshus):
  Att sätta upp inglasningar på balkonger brukar kräva bygglov. Skälet är att fasadens utseende förändras avsevärt – från en öppen balkongrad till inglasade “lådor”. Kommunen bedömer estetiken och ibland ställs krav på enhetlighet (alla balkonger ska glasa in samtidigt för att det ska bli snyggt). Det finns inget generellt undantag i lag för detta, så här är det bygglovspliktigt inom planlagt område. Bostadsrättsföreningar samordnar ofta så att de söker ett gemensamt bygglov för balkonginglasningar åt alla medlemmar som önskar. Utanför detaljplan är det formellt ingen lovplikt för fasadändringen, men i flerfamiljshus är det ändå ovanligt med inglasning utanför plan (de flesta flerfamiljshus står ju inom planlagt område i tätorter).
• Småhus (villa/radhus):
  Här beror det på hur verandan/altanen ser ut och om tak redan finns. Om du har en befintlig takkupa eller veranda under takutsprång som du vill glasa in helt (sätta upp fönsterpartier), räknas det som en fasadändring. Inom detaljplan krävde det hittills bygglov i de flesta fall, eftersom byggnadens yttre förändras. Utanför detaljplan behövs inget lov för fasadändring generellt, så där kan du glasa in utan bygglov, men du kan behöva göra en anmälan om ingrepp görs i bärande delar eller om brandskyddet påverkas av den nya konstruktionen. Om verandan inte hade tak innan (det var en öppen altan), och du både bygger tak och sätter in glaspartier, då har du i praktiken gjort en mindre tillbyggnad – vilket enligt dagens regler kräver bygglov (om det inte ryms i attefallstillbyggnadens 15 m²-gräns).

Sammanfattning: Inglasning av befintliga utrymmen är oftast bygglovspliktig inom detaljplan, särskilt i tätbebyggda områden eller flerbostadshus. Kolla alltid med din kommun innan du glasar in – många kommuner har informationsblad om just balkonginglasning. Ibland kan detaljplanen uttryckligen reglera balkonger och uterum.

Efter 1 dec 2025 blir dock reglerna lindrigare för småhus: det generella kravet på bygglov för fasadändring tas bort för en- och tvåbostadshus. Det betyder att för villor/radhus kan man glasa in en balkong eller bygga skärma av en altan utan lov framöver (så länge huset inte ligger i kulturhistoriskt värdefull miljö). För lägenhetshus kommer dock bygglov troligen fortsatt krävas, eftersom den lättnaden bara gäller småhus.

Kommande regeländringar 2025

Bygglovsreglerna uppdateras då och då. Under 2025 sker två större förändringar: den 1 juli 2025 införs nya byggtekniska regler (BBR/EKS) och den 1 december 2025 planeras en lovreform träda i kraft som förenklar kraven på bygglov. Här är en översikt av de beslutade/föreslagna ändringarna som påverkar bygglovskraven. För mer detaljerad information se vår artikel över nya byggregler som inför under 2025

• Nya byggregler 1 juli 2025:
  Detta gäller främst tekniska krav (Boverkets byggregler ersätts av nya föreskrifter). Det påverkar inte direkt vad som kräver bygglov, utan hur man bygger. För dig som bygger innebär det att från juli 2025 tillämpas ett moderniserat regelverk för t.ex. isolering, brandskydd etc. Under en övergångsperiod på 1 år kan man välja att följa de gamla eller nya reglerna i pågående projekt. Detta är bra att känna till om du t.ex. planerar bygga ett attefallshus – de tekniska kraven kan vara annorlunda efter juli 2025, även om själva bygglovsplikten är oförändrad då.
• Lovreform 1 december 2025 (föreslagen):
  Regeringen har lagt fram en proposition om ett helt nytt regelverk för bygglov som förväntas klubbas igenom hösten 2025. Syftet är att förenkla och tydliggöra – man vill göra det lättare att förstå vad som kräver lov och minska antalet onödiga lovärenden. Flera lättnader i lovplikten föreslås, bland annat:
  • Inom detaljplan ska man utan bygglov få bygga en komplementbyggnad på upp till 30 m², och utanför detaljplan upp till 50 m². Detta är en stor förändring (idag krävs bygglov över 30 m²). Dessutom införs en ytpott: totalt 45 m² (inom plan) respektive 65 m² (utom plan) får uppföras lovfritt som komplementbyggnader, fördelat på en eller flera byggnader. Varje enskild byggnad får dock inte vara större än 30/50 m² beroende på inom/utom plan. Det innebär ökad flexibilitet – man kan bygga t.ex. två Attefallshus á 22 m² på landet utan lov, så länge summan inte går över 65 m² och ingen är över 50 m² själv.
  • Attefallsliknande åtgärder för alla byggnader: Idag är attefallsreglerna knutna till en- och tvåbostadshus. I de nya reglerna blir det möjligt att göra tillbyggnader upp till 30 m² utan lov på alla typer av byggnader, samt uppföra komplementbyggnader (små hus) utan lov även intill flerbostadshus, kontorshus m.m. Det öppnar för att även t.ex. ett flerfamiljshus får en liten tillbyggnad eller fristående bikuphus utan bygglov, vilket inte gick tidigare.
  • Fasadändringar på småhus: Kravet på bygglov för att ändra en- och tvåbostadshusens utseende (fasad, tak) slopas generellt. I dagsläget måste man söka lov för t.ex. byte av fasadmaterial eller färg inom detaljplan, eller för att montera solceller som påverkar utseendet. Med de nya reglerna tas detta bort för småhus, vilket förenklar allt från installation av solpaneler till byte av panel eller fönsterplacering. (Kommunen kan dock i detaljplan fortsatt kräva lov för särskilda områden eller byggnader om de är värdefulla.)
  • Inreda vind och lokaler: Det ska bli lättare att utnyttja befintliga byggnader. Bland annat ska man kunna inreda en vind till bostad även om detaljplanen egentligen förbjuder det – bygglov ska kunna ges ändå för att göra en vindsvåning. Utanför detaljplan ska man få inreda befintliga byggnader med en eller flera lokaler upp till 50 m² utan lov, vilket underlättar för t.ex. att starta verksamhet i en lada på landet utan bygglov.
  • Övrigt: Kravet på bygglov för mindre idrottsanläggningar tas bort (anläggningar under 1 500 m² blir lovfria). Flera ändringar görs också i själva processen: tydligare besked om lov behövs eller ej, och all lovplikt samlas i PBL istället för att vara utspridd i både lag och förordning, vilket gör det enklare att hitta vad som gäller.

Vad innebär detta för dig?

Jo, från december 2025 kommer betydligt färre åtgärder kräva bygglov. Småhusägare får nästan dubblera vad de kan bygga på tomten utan lov (från dagens 30 m² attefallshus till 45 m² total yta, och fasadändringar blir fria). Om du planerar ett projekt som ligger nära gränsen för lovplikt kan det ibland vara värt att avvakta de nya reglerna. Exempel: istället för att söka bygglov för ett 40 m² garage idag, kanske du kan vänta ett år och då bygga 45 m² utan lov (förutsatt att riksdagen beslutar enligt förslaget). Tänk dock på att anmälan med startbesked troligen kommer krävas även för de nya lovfria åtgärderna över en viss storlek – lovfrihet innebär inte regel-frihet, bara att den politiska prövningen och grannhörandet tas bort för dessa fall. Teknik- och säkerhetskraven kvarstår.

Det är klokt att hålla koll på Boverkets information i samband med att lagändringarna träder i kraft. Kommunernas handläggare kommer också behöva sätta sig in i det nya regelverket, så var ute i god tid med frågor.

Snabblänkar