När krävs bygglov? - En komplett guide

2025-06-30

Som fastighetsägare med byggplaner är det viktigt att veta när bygglov krävs för ditt projekt. Bygglovsreglerna i Sverige styrs av Plan- och bygglagen (PBL) och kan upplevas komplexa – särskilt med nya ändringar som träder i kraft under 2025. Här reder vi ut kraven för vanliga byggåtgärder som altaner, uterum, attefallshus, plank, murar, staket, skärmtak, växthus, förråd, inglasningar m.fl. Vi förklarar vilka projekt som kräver bygglov, vilka som är bygglovsbefriade (ibland med krav på anmälan), vilka undantag som finns och hur reglerna skiljer sig inom detaljplan jämfört med utanför detaljplan.

Vår snabbguide nedan ger en tydlig överblick över vad som gäller för olika typer av byggnader. För mer detaljerad information, se de enskilda avsnitten om respektive byggnadstyp – det finns ofta särskilda krav eller undantag beroende på faktorer som byggnadens storlek, placering i förhållande till bostadshus och tomtgräns, samt om du bygger inom eller utanför detaljplanerat område.

Bygglov vs. anmälan

Bygglov är ett formellt tillstånd från kommunen som krävs för många byggprojekt. Du ansöker och får ett beslut innan du börjar bygga.

Anmälan är en enklare process som krävs för vissa bygglovsbefriade åtgärder – du meddelar kommunen och inväntar ett startbesked, men det är inte ett fullständigt bygglovsförfarande. Exempelvis kräver Attefallshus inget bygglov, men i de flesta fall en anmälan och startbesked innan byggstart. Anmälan behövs också för andra åtgärder som påverkar bärande konstruktion, säkerhet, brandskydd m.m. även om bygglov inte krävs.

Detaljplan vs. utanför detaljplan

Inom ett område med detaljplan är reglerna strikta: fler åtgärder kräver lov, t.ex. ändring av byggnadens yttre utseende (fasad). Utanför detaljplan finns större friheter – vissa små tillbyggnader och komplementbyggnader kan göras utan bygglov. Dock kan kommunen i vissa tätbebyggda områden utanför detaljplan ha beslutat att ändå kräva lov eller anmälan. Generellt gäller också att byggnadsåtgärder, även om de är lovbefriade, måste följa bygglagstiftningens tekniska krav och hänsynsregler.

Vad gäller för olika typer av byggprojekt?

Nedan går vi igenom vanliga byggprojekt, ett i taget, och vad som gäller avseende bygglov vs. anmälan, vanliga undantag, vad som är viktigt att tänka på samt vad som ofta är fritt från lovkrav, anmälan eller både och.

Altan

Krävs bygglov för altan? Altaner är populära uteplatser och det finns ingen generell bygglovsplikt för altan inskriven i PBL. En låg altan direkt på marken kräver oftast inte bygglov. Däremot kan bygglov behövas i vissa fall, beroende på altanens utformning:

• Om altanen betraktas som en tillbyggnad av huset (t.ex. en hög altan som skapar ny volym under sig) eller om den avsevärt ändrar byggnadens utseende, kan den vara bygglovspliktig. Varje fall bedöms individuellt av kommunen – en altan kan räknas som nybyggnad, tillbyggnad eller fasadändring beroende på utformningen. En altan som byggs ihop med huset och ser ut som en volymökning klassas ofta som tillbyggnad enligt praxis.
• En fristående altan (inte sammanbyggd med huset) kan i vissa fall ses som en egen byggnad och därmed kräva bygglov som nybyggnad, särskilt om den är hög eller har tak.

Undantag: Sedan 2019 finns ett uttryckligt undantag i PBL som tillåter många altaner utan bygglov under vissa förutsättningar. För att altanen ska vara bygglovsbefriad måste alla dessa kriterier vara uppfyllda:

• Altanen byggs vid ett en- eller tvåbostadshus som redan finns på tomten (gäller även vid komplementbostadshus).
• Altanen hade krävt bygglov enligt huvudreglerna (d.v.s. den utgör en tillbyggnad eller en betydande fasadändring) – undantaget gäller alltså inte helt fristående altaner som räknas som nybyggnad.
• Altanen är en uteplats på marken, placerad i direkt anslutning till huset (inom 3,6 meter från bostadshuset).
• Altangolvet får inte höja sig mer än 1,8 meter över mark. En altan i marknivå eller med några trappsteg upp är oftast under denna höjdgräns.
• Altanen placeras minst 4,5 meter från tomtgräns, om inte grannen medger närmare placering. Med grannens godkännande kan den alltså ligga närmare gränsen.
• Altanen uppförs inte i eller intill ett område som är kulturhistoriskt värdefullt (t.ex. byggnadsminnen). I sådana fall kan bygglov krävas ändå.

Uppfylls alla ovanstående villkor krävs varken bygglov eller anmälan för altanen. Regeln gäller både inom och utanför detaljplan. Det innebär att du utan lov kan bygga t.ex. ett trädäck intill huset så länge det är lågt och nära huset. Altanen får även ha ett normalt altanräcke. Tänk på att om du senare vill glasa in eller bygga tak över altanen ändras förutsättningarna (se avsnitt Uterum och Skärmtak nedan).

Altaner som inte omfattas av undantaget: Om altanen inte håller sig inom kraven ovan (t.ex. är högre än 1,8 m, sträcker sig långt ut från huset eller är fristående som en platå) kan bygglov krävas. Kommunen gör då en bedömning om den utgör en tillbyggnad/nybyggnad. Som exempel kan en upphöjd altan med pelare, där utrymme skapas under, ses som en tillbyggnad som kräver bygglov. Rådgör med bygglovshandläggaren om du är osäker. Det är alltid bäst att söka bygglov eller åtminstone rådgöra med kommunen om altanen är stor eller avvikande – att bygga utan lov när det egentligen krävs kan leda till sanktionsavgifter.

Uterum

Krävs bygglov för uterum eller inglasad uteplats? Med uterum menas ofta ett inglasat rum i anslutning till huset – till exempel en tidigare öppen altan eller veranda som glasas in, ofta under tak. Ett uterum kan även vara en fristående paviljong. Generellt gäller att inglasade uterum inte omfattas av altanundantaget från bygglov. Så fort du bygger väggar och tak och skapar ett “rum”, betraktas det normalt som en tillbyggnad av huset eller en ny byggnad, vilket kräver bygglov inom detaljplanelagt område.

• Om uterummet byggs som en tillbyggnad på huset (t.ex. du glasar in en del av altanen eller bygger ett nytt utbyggt rum med mycket glas) så gäller bygglovsplikt precis som för andra tillbyggnader. Du utökar ju husets volym. Det finns dock ett undantag för en mindre tillbyggnad – den s.k. attefallstillbyggnaden på högst 15 m² (se nedan) – som kan utnyttjas för uterum. Bygger du ett uterum som är max 15 m² stort kan det göras utan bygglov men med anmälan som en attefallstillbyggnad. Utanför detaljplan kan man ibland även göra små tillbyggnader utan lov (se nedan), men oftast krävs minst anmälan ändå.
• Om uterummet är fristående från huvudbyggnaden (t.ex. ett separat lusthus eller paviljong i trädgården) betraktas det som en komplementbyggnad. Då gäller samma regler som för andra komplementbyggnader: är det en liten byggnad kan den vara bygglovsfri (friggebod/attefallshus, se respektive avsnitt), annars krävs bygglov precis som för garage eller gäststugor.
• Att glasa in en redan takförsedd uteplats eller balkong kan räknas som en fasadändring eller tillbyggnad. Tidigare rättsfall har bedömt att inglasning av en befintlig balkong kan utgöra en tillbyggnad enligt äldre PBL. I ett fall ansåg dock Mark- och miljödomstolen att en inglasning under ett redan existerande tak inte var en volymökning och därmed ingen tillbyggnad – men då kvarstår att det åtminstone kan kräva lov som en fasadändring. Sammantaget bör man räkna med att inglasning av en uteplats kräver bygglov inom detaljplan, eftersom det ändrar byggnadens yttre utseende avsevärt. Utanför detaljplan är fasadändringar oftast lovfria, så där kan enklare inglasningar ske utan lov; men om uterummet ses som en ny byggnadsdel kan även då anmälan krävas för ändringen.

Undantag att utnyttja: Bygger du uterummet som en Attefallstillbyggnad (högst 15 m²) behövs inget bygglov, endast anmälan. Detta kan passa t.ex. ett mindre inglasat uterum. Tänk dock på att även bygglovsbefriade uterum måste följa tekniska krav (t.ex. energihushållning, brandskydd om det är ett uppvärmt uterum). Om uterummet är större än 15 m² inom detaljplan så finns i nuläget inget undantag – då måste bygglov sökas på vanligt vis.

Sammanfattning

Ett uterum som är ett extra rum till huset kräver oftast bygglov (inom detaljplan), om det inte ryms inom Attefallsreglerna. Planerar du ett uterum, kontrollera detaljplanens bestämmelser (ibland kan detaljplanen helt förbjuda tillbyggnader eller inglasningar). Ta reda på om ditt uterum kan klassas som attefallstillbyggnad; om inte, räkna med att lämna in en bygglovsansökan.

(Notera att från 1 dec 2025 föreslås nya regler som gör tillbyggnader upp till 30 m² lovfria – se avsnitt "Kommande regeländringar" – vilket kan innebära att större uterum kan byggas utan lov framöver, dock med anmälan. Dessutom tas kravet på bygglov för fasadändring bort för småhus, vilket gör det lättare att glasa in altaner då.)

Attefallshus

Attefallshus - bygglov eller anmälan? Attefallshus är det vardagliga namnet på bygglovsbefriade komplementbyggnader upp till 30 m². Reglerna infördes 2014 (då 25 m², utökat till 30 m² 2020) för att ge husägare möjlighet att uppföra t.ex. en gäststuga, uthyrningsbostad eller större förråd utan att söka bygglov. Bygglov krävs inte för ett attefallshus, men i de flesta fall måste du göra en anmälan och få startbesked innan du börjar bygga.

Grundkraven för att få bygga ett Attefallshus utan bygglov är bland annat:

• Det ska finnas ett befintligt en- eller tvåbostadshus på tomten. Attefallshuset är antingen en komplementbyggnad (t.ex. förråd, gäststuga, garage) eller ett komplementbostadshus (d.v.s. en självständig bostad) till huvudbyggnaden. Man kan inte uppföra ett attefallshus på en obebyggd tomt.
• Den sammanlagda byggnadsarean av alla attefallshus på tomten får vara max 30,0 m². Du kan alltså bygga ett stort eller flera små, men ihop räknat högst 30 m². Notera att friggebodar inte räknas in här – de har sin egen ytpott, se särskilt avsnitt om friggebodar nedan.
• Byggnaden får ha högst 4 meter nockhöjd. Attefallshus följer samma höjdbegränsning som friggebodar när det gäller taknockhöjd.
• Attefallshuset ska placeras minst 4,5 meter från tomtgräns om inte grannen medger närmare. Detta är samma avståndsregel som för friggebodar och andra bygglovsfria komplement. Byggs det närmare gata/allmänning kan bygglov behövas, så kolla med kommunen om din placering är nära allmän plats.
• Det får inte uppföras i områden som är särskilt värdefulla (kulturmiljö) eller i strid mot särskilda bestämmelser (t.ex. strandskydd eller militär flygplatsrestriktion). I detaljplan får kommunen inte förhindra attefallshus generellt, men i vissa känsliga områden kan man behöva bygglov trots allt.

Utöver dessa ska Attefallshuset uppfylla vanliga byggregler (BBR) för sitt ändamål. Särskilt om det är ett komplementbostadshus (alltså avsett som bostad) ställs krav på tillgänglighet, energi, brandskydd m.m. – i praktiken nästan samma krav som för en småbostad. Det är en anledning till att anmälan krävs: kommunen gör teknisk kontroll via startbesked.

Anmälan: För attefallshus gäller att du måste skicka in bygganmälan med ritningar och få ett startbesked innan du börjar bygga. Förfarandet är enklare än bygglov (ingen grannehöring eller lovprövning behövs om kraven är uppfyllda), men räkna med några veckors handläggning. Att bygga ett attefallshus utan att anmäla är olagligt och kan ge sanktionsavgift, trots att bygglov inte krävdes.

Inom vs utanför detaljplan: Attefallsreglerna gäller i princip överallt i landet, både inom och utom detaljplan. Utanför detaljplan finns dessutom somliga fall där man skulle kunna bygga ännu större utan lov (genom den generella regeln om “liten komplementbyggnad” – dock utan tydlig kvantifiering). I praktiken är dock 30 m²-gränsen det man håller sig till även utanför plan.

Observera att utanför detaljplan och sammanhållen bebyggelse kan det ibland inte ens behövas anmälan för attefallshus och tillhörande åtgärder, men i normalfallet begär kommunerna ändå anmälan för att utfärda startbesked.

Sammanfattning

Attefallshus är ett smidigt sätt att bygga t.ex. en liten stuga eller garage utan bygglov. Håll det inom 30 m², max 4 m högt och på rätt avstånd från gränserna, så ska kommunen endast kräva en anmälan. Glöm inte att även attefallshus kan kräva andra tillstånd, t.ex. strandskyddsdispens om det byggs nära vatten.

Notera att efter planerade regeländringar 1 dec 2025 kommer det bli tillåtet att bygga komplementbyggnader utan bygglov på upp till 30 m² inom detaljplan och 50 m² utanför detaljplan. Dessutom införs en utökad yta – en “pott” på 45 m² inom plan/65 m² utom plan för flera små byggnader – för mer information se avsnitt "Kommande regeländringar" längre ned.

Friggebod

En friggebod är en liten komplementbyggnad som kan uppföras utan bygglov, under vissa villkor. Regeln gäller på tomter med ett befintligt en- eller tvåbostadshus. Villkoren för bygglovsbefriad friggebod är:

• Maximal byggnadsarea: Högst 15,0 m² sammanlagd area för alla friggebodar på tomten.
• Maximal taknockshöjd: Taknockshöjden får vara högst 3,0 meter.
• Avstånd till tomtgräns: Minst 4,5 meter (om boden placeras närmare krävs skriftligt samtycke från grannar).
• Placering: Friggeboden ska stå i omedelbar närhet av huvudbyggnaden (en- eller tvåbostadshus).

Om ovanstående krav är uppfyllda behöver du varken bygglov eller bygganmälan. Notera dock att kommuner via detaljplan eller lokala föreskrifter kan kräva bygglov även för friggebodar.

Nya regler 2025

De nya tekniska byggreglerna som trädde i kraft den 1 juli 2025 har inte förändrat villkoren för friggebodar – grundgränserna 15,0 m², 3,0 m och 4,5 m gäller fortfarande. Regeringens föreslagna regelförenklingar i plan- och bygglagen (lagen) innebär däremot att dessa gränser höjs. I en lagrådsremiss från februari 2025 föreslås att man utan bygglov ska kunna uppföra en komplementbyggnad på upp till 30 m² inom detaljplan (50 m² utanför), med en total bygglovsbefriad yta på 45 m² (inom detaljplanerat område) respektive 65 m² (utanför detaljplanerat område) innan bygglov krävs. Dessa föreslagna ändringar föreslås träda i kraft den 1 december 2025.

Plank

Reglerna kring plank har inte ändrats i och med de nya byggreglerna som trädde i kraft den 1 juli 2025. Plank är fortsatt en åtgärd som kräver bygglov oavsett om fastigheten ligger inom eller utanför detaljplan. De nya reglerna påverkar alltså inte själva lovplikten för plank, men kan i vissa fall påverka vilka tekniska krav som ställs på konstruktionen.

Ett plank definieras i praktiken som en fristående, tät och hög avskiljande konstruktion, vanligtvis över 1,1–1,2 meter i höjd och med liten eller ingen genomsiktlighet. Till skillnad från staket (som ofta är lägre och mer luftiga) räknas plank som en tydlig fysisk avgränsning och kräver därför bygglov. Det gäller både vid nyuppförande, väsentlig ändring eller flytt av ett befintligt plank.

Undantag: Ett plank kräver inte bygglov om det uppförs som insynsskydd vid en skyddad uteplats till ett en- eller tvåbostadshus. För att undantaget ska gälla måste planket:

• Vara högst 1,8 meter
• Placeras inom 3,6 meter från bostadshuset

Om dessa kriterier inte är uppfyllda gäller full lovplikt.

Vanliga missförstånd

Långsträckta insynsskärmar, skärmar över 1,5 meter höga eller mycket täta konstruktioner misstas ibland för staket men bedöms i praktiken som plank. I rättspraxis har till exempel 1,8–2,2 meter höga och 15–20 meter långa träväggar bedömts vara bygglovspliktiga plank, även om syftet enbart varit insynsskydd eller vindskydd.

Vid bygglovsprövning vägs ofta även placering mot tomtgräns in. Om planket placeras närmare än 4,5 meter från gränsen kan byggnadsnämnden komma att inhämta grannens synpunkter. Planbestämmelser och områdesregler kan också påverka vad som är tillåtet i just ditt område, till exempel maxhöjd eller förbud mot plank längs gata.

Sammanfattning

Ett plank är i princip alltid bygglovspliktigt. Enda undantaget är skyddad uteplats enligt angivna mått. Kontrollera alltid med din kommun innan du bygger ett plank – särskilt om det placeras nära gräns, är högre än normalt eller om du bor i detaljplanelagt område.

Staket

Behöver man bygglov för staket? Sedan de uppdaterade bygglovsreglerna 2025 har inget förändrats vad gäller staket. Ett staket av traditionell utformning – alltså lågt och genomsiktligt – kräver inte bygglov. Boverket klargör att vanliga staket och grindar av “sedvanlig beskaffenhet” inte omfattas av bygglovsplikten. I praktiken innebär det att ett normalt trädgårdsstaket fortfarande kan uppföras fritt, under förutsättning att det verkligen är ett staket och inte ett plank. Här är några punkter att tänka på för staketreglerna (oförändrade 2025):

• Mått och utformning: Staketet bör vara relativt lågt (kring 1,0–1,1 meter högt) och av gles konstruktion med minst cirka 50 % luft mellan spjälorna. Det ska upplevas som genomsiktligt och inte som en massiv barriär. Ett klassiskt “lågt trästaket” med spjälor uppfyller dessa kriterier.
• Inte plank: Om inhägnaden blir högre, tätare eller mer dominerande (t.ex. betydligt över 1,1 m högt eller nästan saknar genomsiktlighet) bedöms den som ett plank – då krävs bygglov. Gränsdragningen görs utifrån ett helhetsintryck av höjd, täthet och syfte. (Se avsnittet "Plank och mur" ovan för detaljer om plank.)
• Avstånd till tomtgräns: Även om bygglov inte behövs för ett “normalt” staket, bör du placera det minst 4,5 meter från tomtgränsen eller inhämta grannens medgivande om det är närmare. Enligt praxis kan din granne alltså behöva godkänna staketet om du vill ha det nära tomtgränsen, trots att bygglov inte krävs. Detta för att undvika framtida tvister och säkerställa samsyn.

Två exempel:

• Exempel 1: Du planerar att sätta upp ett klassiskt vitt trästaket runt din trädgård, ungefär 1,0 m högt med glest mellan spjälorna. Detta räknas som ett traditionellt staket – inget bygglov behövs för en sådan åtgärd (däremot bör du prata med grannen om det står närmare än 4,5 m från tomtgränsen).
• Exempel 2: Du vill bygga ett insynsskyddande plank på ~1,8 m höjd längs din tomtgräns. En sådan konstruktion är högre än ett vanligt staket och tätt(därav ett plank). För detta krävs bygglov enligt reglerna, särskilt när det placeras vid tomtgränsen. Du måste alltså ansöka om bygglov innan du uppför planket, alternativt välja en lägre/glesare lösning som klassas som staket.

Inom områden med detaljplan kan det finnas bestämmelser om staketets utseende (t.ex. att häckar eller en låg mur ska användas i stället). Även om bygglov inte krävs för staket kan det alltså vara värt att se över detaljplanen eller kommunens riktlinjer för staket- och häckhöjder.

Skärmtak

Krävs det bygglov för tak över uteplats? Ett skärmtak är ett takutsprång eller en takkonstruktion som skyddar en entré, altan, balkong eller uteplats från väder (kan liknas vid en mindre carport, fast oftast mot en byggnad). Enligt huvudregeln betraktas ett skärmtak som en form av tillbyggnad, eftersom du ökar den taktäckta arean av byggnaden. Därmed skulle bygglov krävas. Men PBL ger ett undantag för skärmtak: Du får utan bygglov bygga ett eller flera skärmtak på en- och tvåbostadshus (inklusive tillhörande komplementbyggnader) så länge vissa gränser hålls.

Villkoren för bygglovsbefriade skärmtak är:

• Den totala ytan av alla nya skärmtak på tomten får inte överstiga 15 m². Det innebär att om du redan har ett skärmtak på 10 m² uppsatt utan bygglov, kan du bara lägga till ytterligare 5 m² utan lov. Arean räknas som projicerad horisontell yta (takutsprångets planmått).
• Skärmtaket ska sitta över en uteplats, altan, balkong eller entré vid huset (eller på en komplementbyggnad till huset). Du kan exempelvis bygga ett tak över farstutrappan, eller ett tak som sticker ut över altanen. Även en fristående carport kan ibland räknas in här om den står nära huset – men är den fristående är det säkrare att behandla den som en komplementbyggnad.
• Det får inte placeras närmare än 4,5 meter från tomtgräns utan grannes medgivande (samma avståndsregel som vanligt). Ett skärmtak över entrén brukar sällan vara nära gränsen ändå, men det kan gälla t.ex. om du vill ha ett takutsprång längs garaget nära tomtgränsen. Får du grannens godkännande kan du bygga närmare gränsen.

Uppfyller du dessa villkor behövs varken bygglov eller anmälan för skärmtaket. Det gäller både inom och utanför detaljplan. Typiska exempel: tak över verandan, en enklare överbyggnad över grillplatsen intill huset, eller tak över en trappa.

När krävs lov?
Om du vill ha ett större skärmtak än 15 m² måste du söka bygglov. Då bedöms det som en vanlig tillbyggnad. Detsamma gäller om du vill ha ett skärmtak på ett flerbostadshus eller annan byggnad än småhus – där finns inget generellt undantag, så t.ex. ett tak över uteservering vid en restaurang kräver lov. Tänk också på att flera små skärmtak räknas ihop. Man kan inte kringgå lovplikten genom att dela upp ett stort tak i flera delar à 15 m²; 15 m² är en sammanlagd maxgräns på tomten för lovbefriade skärmtak.

Växthus

För växthus gäller i stort sett samma bygglovsregler som för andra små komplementbyggnader, såsom förråd eller friggebodar. Den 1 juli 2025 trädde nya byggregler i kraft (BBR/EKS ersattes av förenklade funktionsbaserade regler), men de påverkar inte vilka växthus som kräver bygglov eller inte. De tidigare gränserna för friggebodar och attefallshus gäller alltså fortfarande.

Ett växthus kan vara bygglovsbefriat om det uppförs enligt reglerna för friggebod eller attefallshus. Det avgörande är byggnadens storlek, placering och funktion.

När krävs inte bygglov för växthus?

Du får bygga ett växthus utan bygglov om det uppfyller något av följande:

• Friggebodsreglerna:
  • Max 15 m² byggnadsarea
  • Max 3,0 m höjd till taknock
  • Minst 4,5 m från tomtgräns (eller grannens medgivande)
  • Endast på tomt med befintligt en- eller tvåbostadshus
  • I omedelbar närhet av bostadshuset
• Attefallsreglerna (komplementbyggnad):
  • Max 30 m² byggnadsarea
  • Max 4,0 m totalhöjd
  • Anmälan och startbesked krävs innan byggstart
  • Måste placeras i omedelbar närhet av bostadshuset

Ett vanligt litet växthus för hobbyodling på villatomten ryms ofta inom friggebodsreglerna och kräver då varken bygglov eller anmälan.

När krävs bygglov för växthus?

• Växthuset är större än 30 m² eller överskrider höjdgränserna
• Det inte ligger i omedelbar närhet av bostadshuset
• Tomten saknar ett befintligt en- eller tvåbostadshus
• Det placeras på mark som omfattas av utökad lovplikt (t.ex. i kulturmiljöer eller vissa villaområden enligt detaljplanen)
• Det är tänkt att användas för kommersiellt ändamål eller i större skala

Växthus på exempelvis kolonilotter eller jordbruksmark kan bedömas som bygglovspliktiga beroende på syfte, utformning och lokala bestämmelser.

Sammanfattning

Ett litet växthus på villatomten är oftast bygglovsfritt om det följer friggebodsreglerna. Vill du bygga större kan attefallsreglerna användas, men då krävs anmälan och startbesked. De nya byggreglerna från 1 juli 2025 har inte förändrat bygglovsplikten för växthus. Kontrollera alltid med kommunen om du är osäker, särskilt i områden med detaljplan eller särskilt bevarandevärde.

Garage och carport

Vad gäller för garage och carport avseende bygglov? Garage och carport är vanliga komplementbyggnader. Reglerna här är egentligen inte unika – de följer storleks- och placeringsprinciperna vi redan gått igenom:

• Mindre garage (upp till 15 m²) kan betraktas som en friggebod och är bygglovsfritt. Dock är 15 m² ganska litet för ett garage – det rymmer knappt en bil. Vissa bygger små MC-garage eller förråd för trädgårdsmaskiner under detta undantag.
• Garage upp till 30 m² kan uppföras som ett attefallshus, utan bygglov men med anmälan. Ett enkelgarage runt 25–30 m² passar alltså in här. Kraven är då max 4 m nockhöjd och 4,5 m från gräns (om inte grannen medger närmare). Inredning för bilförvaring räknas som komplementbyggnad – attefallshus behöver inte vara en bostad, det kan lika gärna vara ett garage eller förråd. Tänk bara på brandskydd; ett garage nära tomtgräns kan behöva brandvägg även om bygglov inte krävts.
• Större garage (över 30 m²) kräver i dagsläget bygglov. Dubbelgarage ligger ofta kring 40–50 m², vilket överstiger attefallsundantaget. Då får du ansöka om bygglov hos kommunen. Man ser då till detaljplanens angivna byggrätt: finns det utrymme kvar att bebygga på tomten? Planen kanske säger att högst 30% av tomtytan får bebyggas – då måste garaget få plats inom den summan. Placeringen bedöms också; garage placeras ofta nära tomtgräns mot gata, och kommunen kan ställa krav på utformning (t.ex. taklutning, fasadmaterial) så att garaget harmonierar med bostadshuset.
• Carport: En carport är i bygglovssammanhang en byggnad (tak med stödpelare). Om den är fristående gäller samma som för garage ovan utifrån ytan:
  • Mindre än 15 m² - ingen lov
  • Mindre än 30 m² - attefall (anmälan)
  • Större än 30 m² - kräver bygglov
  En integrerad carport (t.ex. i bostadshusets ena ände under samma tak) räknas som del av huset och är en tillbyggnad – bygglovspliktigt om det inte gjordes från början. Om du planerar en carport fastsatt i huset på exempelvis 20 m², kan det gå in under attefallstillbyggnad 15 m² (om en del av ytan kanske är förråd?), men sannolikt behöver du söka lov eftersom 20 m² överskrider 15 m² undantaget. Är carporten däremot bara ett tak längs fasaden under 15 m² kan den ses som skärmtak (lovfritt) – men de flesta carports är större än så.

Inom/utom detaljplan: Inom detaljplan ska du söka bygglov för garage/carport om det inte faller under frigge/attefall-reglerna. Utom detaljplan kan mindre garage/carport oftare byggas utan lov tack vare PBL 9:6. Som exempel: en carport på landet som är en öppen enklare konstruktion, placerad nära huset, kan uppföras utan lov då den kan ses som “liten komplementbyggnad” utanför detaljplan. Men om du är minsta osäker – ta det säkra före det osäkra och kontakta kommunen eller skicka in en förfrågan. Det är enklare än att hantera ett eventuellt svartbygge i efterhand.

Inglasning av balkong eller veranda

Att glasa in en balkong i ett flerbostadshus (lägenhet) eller en veranda på ett småhus är ett populärt sätt att öka användbarheten (skydda mot väder, skapa uterum). Bygglovsfrågan här är lite speciell: en inglasning ändrar byggnadens yttre utseende och kan ibland ses som en tillbyggnad. Så, krävs det bygglov? Ja, oftast krävs bygglov inom detaljplan, om inte särskilda undantag finns.

• Flerbostadshus (bostadsrätt/hyreshus):
  Att sätta upp inglasningar på balkonger brukar kräva bygglov. Skälet är att fasadens utseende förändras avsevärt – från en öppen balkongrad till inglasade “lådor”. Kommunen bedömer estetiken och ibland ställs krav på enhetlighet (alla balkonger ska glasa in samtidigt för att det ska bli snyggt). Det finns inget generellt undantag i lag för detta, så här är det bygglovspliktigt inom planlagt område. Bostadsrättsföreningar samordnar ofta så att de söker ett gemensamt bygglov för balkonginglasningar åt alla medlemmar som önskar. Utanför detaljplan är det formellt ingen lovplikt för fasadändringen, men i flerfamiljshus är det ändå ovanligt med inglasning utanför plan (de flesta flerfamiljshus står ju inom planlagt område i tätorter).
• Småhus (villa/radhus):
  Här beror det på hur verandan/altanen ser ut och om tak redan finns. Om du har en befintlig takkupa eller veranda under takutsprång som du vill glasa in helt (sätta upp fönsterpartier), räknas det som en fasadändring. Inom detaljplan krävde det hittills bygglov i de flesta fall, eftersom byggnadens yttre förändras. Utanför detaljplan behövs inget lov för fasadändring generellt, så där kan du glasa in utan bygglov, men du kan behöva göra en anmälan om ingrepp görs i bärande delar eller om brandskyddet påverkas av den nya konstruktionen. Om verandan inte hade tak innan (det var en öppen altan), och du både bygger tak och sätter in glaspartier, då har du i praktiken gjort en mindre tillbyggnad – vilket enligt dagens regler kräver bygglov (om det inte ryms i attefallstillbyggnadens 15 m²-gräns).

Sammanfattning

Inglasning av befintliga utrymmen är oftast bygglovspliktig inom detaljplan, särskilt i tätbebyggda områden eller flerbostadshus. Kolla alltid med din kommun innan du glasar in – många kommuner har informationsblad om just balkonginglasning. Ibland kan detaljplanen uttryckligen reglera balkonger och uterum.

Efter 1 dec 2025 blir dock reglerna lindrigare för småhus: det generella kravet på bygglov för fasadändring tas bort för en- och tvåbostadshus. Det betyder att för villor/radhus kan man glasa in en balkong eller bygga skärma av en altan utan lov framöver (så länge huset inte ligger i kulturhistoriskt värdefull miljö). För lägenhetshus kommer dock bygglov troligen fortsatt krävas, eftersom den lättnaden bara gäller småhus.

Ändring av fasad

Vanligtvis behövs inget bygglov för att byta färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial på småhus (en- och tvåbostadshus). Reglerna har förenklats de senaste åren, så dessa åtgärder är oftast bygglovsfria under förutsättning att de inte väsentligt ändrar byggnadens eller områdets karaktär. Det betyder att du i de flesta fall kan måla om huset eller byta fasadmaterial fritt, så länge det nya utseendet liknar det befintliga och inte strider mot detaljplanen.

Det finns dock undantag. Om kommunen i detaljplanen har ställt krav på bygglov för sådana ändringar eller om huset ligger i ett kulturhistoriskt värdefullt område, kan bygglov krävas ändå. Därför bör du alltid kontrollera lokala bestämmelser – särskilt i historiskt känsliga miljöer – innan du ändrar fasaden.

Observera att flerbostadshus (t.ex. hyreshus) inte omfattas av dessa förenklingar – där är fasadändringar generellt bygglovspliktiga. Även för småhus kan vissa större ingrepp - som en helt ny fasadstil eller att sätta in många nya fönster/dörrar - betraktas som att de “avsevärt påverkar byggnadens yttre utseende” och kräva bygglov. Större estetiska förändringar bedöms alltså fortfarande noga av kommunen och medför ofta lovplikt.

Nya bygglovsregler 2025: Från den 1 juli 2025 trädde uppdaterade byggregler i kraft, men för fasadändringar på småhus är principen i stort sett oförändrad. Att byta fasad på ett en- eller tvåbostadshus är fortfarande bygglovsfritt – precis som tidigare – så länge det nya utseendet inte avviker alltför mycket från det ursprungliga. Kort sagt, även enligt de nya reglerna 2025 har småhusägare stor frihet att måla om eller byta fasadmaterial utan att söka lov.

Den stora nyheten med 2025 års regeländringar är att regeringen beslutat att helt slopa det generella bygglovskravet för fasadändringar på en- och tvåbostadshus. I praktiken bekräftar detta mest det som redan gällt i de flesta fall, men det underlättar bland annat installation av solceller och andra åtgärder utan krångel. Husägare kan alltså genomföra fasadbyten och liknande projekt med ännu större trygghet att inget lov behövs. Detta gäller förstås under förutsättning att byggnaden inte omfattas av särskilda bestämmelser eller är kulturhistoriskt skyddad.

Sammanfattning

Att byta fasad på ett vanligt småhus är i regel bygglovsfritt enligt både äldre och nya 2025-regler. Kom ihåg att alltid kontrollera med kommunen vid minsta osäkerhet, särskilt om din fastighet kan ha särskilda restriktioner.

Container

Om en container används som byggnad, till exempel som ett förråd på villatomten, betraktas den vanligen som en komplementbyggnad och är därmed bygglovspliktig. Definitionen av byggnad i PBL (en varaktig konstruktion med tak där människor kan uppehålla sig) gör att containern i så fall kräver bygglov på samma sätt som andra småhus eller friggebodar/attefallshus. I praktiken innebär detta att en container som placeras på tomten för att användas som förråd normalt behöver bygglov (om den inte kvalificerar som friggebod/attefallshus enligt de särskilda gränserna för sådana anläggningar).

Om containern istället används som material- eller avfallsupplag i samband med en pågående verksamhet, räknas den som upplag. Enligt plan- och byggförordningen är upplag och materialgårdar lovpliktiga åtgärder. Det innebär att en container som används för lager eller avfallsförvaring i regel kräver bygglov, både inom och utom detaljplan. Om byggnadsnämnden bedömer att containern uppfyller kriterierna för en byggnad (t.ex. är skyddad mot väder och avsedd för förvaring där människor ibland vistas), ses den i stället som en byggnad och omfattas av vanliga bygglovsregler. Men om syftet är ren material- eller avfallsförvaring kan containern klassas som upplag, vilket normalt också är bygglovspliktigt.

Undantag för industriella containrar

Det finns ett undantag för mindre upplag i industriområden. Boverket anger att bygglov inte krävs för ett upplag i form av en eller flera containrar i omedelbar närhet till en industriverksamhet, förutsatt att alla följande villkor är uppfyllda:

• Containrarna utgör en liten anläggning, det vill säga endast några få enheter.
• De är placerade i omedelbar närhet till en pågående verksamhet inom ett industrifastighetsområde.
• Uppställningen är minst 4,5 meter från fastighetsgränsen.

Om alla dessa kriterier är uppfyllda är containern lovbefriad enligt dagens regler. Notera att om de grannar som berörs samtycker kan containrarna sättas upp även närmare gränsen än 4,5 meter. I annat fall gäller att upplag och materialgårdar kräver bygglov enligt PBL, såvida det inte finns andra undantag (t.ex. i väg- eller järnvägsplan).

Nya regler 2025

De nya byggreglerna från Boverket som trädde i kraft den 1 juli 2025 ersatte BBR och EKS med moderna föreskrifter. Dessa nya byggregler handlar emellertid i första hand om tekniska egenskapskrav och dokumentation vid byggande – de påverkar inte bygglovskraven för containrar. Bygglovsplikten styrs fortfarande av plan- och bygglagen och dess förordning som tidigare. Regeringens planerade ändringar av PBL (från den 1 december 2025) rör i första hand allmänna förenklingar och omstruktureringar av bygglovsreglerna. I dessa förslag föreslås bygglovskravet för upplag begränsas ytterligare – endast anläggningar högre än 3,0 meter eller större än 15,0 m² (inom detaljplan) eller 50,0 m² (utanför detaljplan) ska kräva lov. Om förslaget går igenom skulle det innebära att små containeruppställningar generellt blir bygglovsfria, men dessa ändringar är ännu inte genomförda.

Sammanfattning

Att ställa upp en container kan kräva bygglov – det beror på hur den används. En container som används som byggnad, t.ex. som ett förråd på tomten, bedöms troligen som en byggnad och är därmed bygglovspliktig. Byggnadsnämnden utgår ifrån definitionen av byggnad: en varaktig konstruktion med tak som människor kan uppehålla sig i. Om containern istället används för förvaring av material eller avfall inom en pågående industri/verksamhet, kan den betraktas som ett upplag. Upplag är också normalt bygglovspliktiga inom och utanför detaljplan. Det finns ett undantag för mindre upplag av containrar inom industriområden – en eller flera containrar i omedelbar närhet av en industriell verksamhet kan vara bygglovsbefriade, under förutsättning att det rör sig om en “anläggning av liten omfattning” minst 4,5 m från tomtgränsen. Sammanfattningsvis: På en villatomt räknas en container oftast som komplementbyggnad och kräver bygglov (om den inte ryms inom friggebod/attefall-reglerna). Inom industri kan mindre containrar temporärt få ställas upp utan lov enligt undantagsregeln. Kontrollera alltid med din kommun vad som gäller för just din container och användning.

Insynsskydd

Från 1 juli 2025 gäller nya byggregler men de påverkar inte bygglovsreglerna för insynsskydd direkt. De grundläggande kraven är oförändrade: plank eller mur vid en uteplats får fortsatt vara högst 1,8 m och ligga högst 3,6 m från huset utan lov (friggebodsregeln för skyddad uteplats). Däremot föreslås i kommande PBL-ändringar (från 1 dec 2025) att gränsen för lovplikt sänks utanför denna zon. Enligt förslaget krävs då bygglov för fristående plank eller murar som är över 1,2 m höga när de står längre bort än 3,6 m från huset. (Motsvarande krav vid ett hus på 1,8 m kvarstår.) Sammantaget innebär detta att höga insynsskydd utanför närbelägna uteplatser snart kan få skärpta regler.

• Staket vs plank: Vanliga trädgårdsstaket upp till ca 1,2 m höjd med god genomsiktlighet (≥50 %) räknas normalt inte som plank och kräver därför inget bygglov. Högre och tätare plank däremot är bygglovspliktiga. Enligt det föreslagna regelverket krävs bygglov för plank/murar som är högre än 1,8 m inom 3,6 m från huset eller högre än 1,2 m längre bort. Se separata avsnitt för plank respektive staket för mer information.
• Skyddad uteplats (friggebodsregeln): Enligt gällande regler krävs inget bygglov för att med plank eller mur uppföra en skyddad uteplats vid ett en- eller tvåbostadshus, under förutsättning att insynsskyddet är högst 1,8 m och ligger inom 3,6 m från huset (samt minst 4,5 m från tomtgränsen). Denna regel förblir oförändrad även efter de nya byggreglerna.
• Grannarnas medgivande: Om ett plank eller mur ska placeras närmare tomtgränsen än 4,5 meter måste de berörda grannarna ge skriftligt tillstånd. Detta gäller även för lovfria insynsskydd.
• Växter och häckar: Levande insynsskydd som träd, buskar och häckar räknas inte som byggnadsverk och är normalt bygglovsbefriade. Högre häckar kan dock påverka sikt (t.ex. vid vägar) men omfattas inte av ovanstående mätkrav – kontrollera kommunens riktlinjer vid behov.

Markiser

Sedan den 1 juli 2025 gäller nya byggregler (BBR/EKS har ersatts av nya grundförfattningar). Dessa nya byggregler berör främst byggtekniska egenskapskrav och ändrar inte i sig villkoren för bygglov. I dagsläget kvarstår de tidigare principerna: vanliga fällbara markiser på småhus betraktas som enklare fasadändringar som normalt inte kräver bygglov. Samtidigt påpekar Boverket att en markis kan kräva bygglov om byggnadens yttre utseende avsevärt påverkas. Med andra ord är det framför allt fasta, icke-infällbara markiser (som liknar skärmtak) och mycket stora system som ligger i bygglovspliktens gräns

När krävs bygglov för en markis?

• Fast/permanent markis (skärmtak): En markis som inte kan fällas in och som utgör en permanent anordning på fasaden räknas som en fasadändring eller tillbyggnad och kräver normalt bygglov. Exempel är ett fast skärmtak över altanen. Boverket och somliga kommuner understryker att sådana fasta markiser är bygglovspliktiga eftersom de väsentligt förändrar fasadens utseende.
• Flerbostadshus och butiker: På flerbostadshus eller verksamhetsfastigheter (t.ex. butikslokaler) kan även stora eller fasta markiser kräva bygglov, särskilt om de påverkar husets utformning. Även om inte PBL i grunden kräver lov för fasadändring av småhus, kan kommunen i detaljplan eller områdesbestämmelse ha infört lovkrav för fasadändringar (t.ex. i kulturmiljö). Till exempel angerHässleholm kommun att om huset ligger i ett kulturhistoriskt värdefullt område kan bygglov krävas även för markiser som annars vore lovfria.
• Pergola/skärmtak: Tänk också på att om en pergola eller altan förses med tak (t.ex. markisduk) räknas det ofta som ett skärmtak som kräver bygglov. Många kommuner (t.ex. Kävlinge) lyfter särskilt att en pergola med tak likt markis behöver bygglov.

När behöver du vanligtvis inte för en markis?

• Fällbara markiser på småhus: En rörlig, utfällbar markis på en- eller tvåbostadshus kräver normalt inte bygglov. Borås och Hässleholm konstaterar att fällbara (rörliga) markiser vanligen är bygglovsfria så länge de inte är permanenta. Även Hässleholm betonar att markiser som kan fällas in (“rörliga markiser”) inte kräver bygglov inom detaljplan för en- och tvåbostadshus.
• Utanför detaljplan: Utanför detaljplan gäller generellt inte krav på bygglov för markiser. Hässleholms kommun klargör att man inte behöver bygglov för markiser utanför detaljplan.
• Byte av befintlig markis: Att ersätta en befintlig markis med en ny av i stort sett samma typ, färg och storlek räknas normalt inte som en väsentlig förändring av fasadens utseende och kräver inte bygglov, förutsatt att markisen förblir inbyggbar.

En annan viktig aspekt är de lagändringar som är på gång. Regeringen föreslår omfattande förenklingar i bygglovsreglerna från december 2025 (proposition lämnad maj 2025). Bland annat föreslås kravet på bygglov för fasadändringar på småhus avskaffas. Om detta blir verklighet kan det betyda framtida installationer (t.ex. solceller och markiser) blir än mer lovfria./p>

Sammanfattning

Vanliga utfällbara markiser på småhus normalt är bygglovsfria, men fasta/icke-infällbara markiser kräver lov eftersom de räknas som fasadförändringar.. Kontrollera alltid hos din kommun om du är osäker – lokala detaljplaner och kulturmiljökrav kan ställa extra krav på bygglov.

Cykelskjul

Ett cykelskjul räknas normalt som en liten komplementbyggnad. För en- och tvåbostadshus kan det ofta uppföras utan bygglov, under förutsättning att det ryms inom de så kallade friggebodsreglerna.

Från och med den 1 juli 2025 har nya byggregler trätt i kraft, men dessa handlar främst om tekniska egenskapskrav och påverkar inte de juridiska bygglovskraven för små byggnader som cykelskjul. De formella gränserna för när ett skjul är bygglovsbefriat har alltså inte ändrats i och med de nya reglerna.

För att ett cykelskjul ska vara bygglovsfritt som friggebod gäller följande:

• Max 15,0 m² byggnadsarea (sammanlagt för alla friggebodar på tomten)
• Max 3,0 meter taknockshöjd
• Placering minst 4,5 meter från tomtgräns (eller med grannens skriftliga medgivande)
• Ska vara fristående och i omedelbar närhet av huvudbyggnaden

Om dessa krav är uppfyllda krävs varken bygglov eller anmälan. Ett vanligt litet cykelskjul för 2–4 cyklar hamnar oftast inom dessa ramar.

Om cykelskjulet däremot byggs ihop med huset – till exempel som ett tak eller skjul intill fasaden – räknas det som en tillbyggnad. Då gäller inte friggebodsreglerna, men åtgärden kan i stället utföras enligt attefallsreglerna för tillbyggnad. Där får du bygga upp till 15 m² utan bygglov, men du måste göra en anmälan och invänta startbesked från kommunen innan du börjar bygga.

Om skjulet överskrider måttgränserna eller placeras i strid mot detaljplanen (t.ex. på prickmark) blir det bygglovspliktigt oavsett. Glöm heller inte att även bygglovsfria cykelskjul måste uppfylla tekniska krav enligt gällande byggregler.

Sammanfattning

Ett fristående cykelskjul i normalstorlek på tomten är vanligtvis bygglovsfritt, men blir bygglovspliktigt eller anmälningspliktigt om det byggs ihop med huset eller överskrider gränsvärdena. Kontrollera alltid med din kommun vad som gäller i detaljplanen för din fastighet.

Jordkällare

De nya reglerna som trädde i kraft den 1 juli 2025 har inte förändrat bygglovsbedömningen för jordkällare. Jordkällare bedöms fortfarande enligt samma principer som andra komplementbyggnader, även om de är delvis eller helt nedgrävda. Det är alltså främst byggnadens funktion, storlek och placering som avgör om bygglov krävs – inte dess historiska- eller “undermarkskaraktär".

En klassisk jordkällare (en mindre underjordisk förvaringsbyggnad med valvtak) kan i vissa fall uppföras utan bygglov, om den uppfyller kraven för bygglovsbefriade komplementbyggnader enligt friggebodsreglerna. Det innebär:

• Högst 15 m² byggnadsarea
• Högst 3,0 meter nockhöjd (räknat från markytan)
• Minst 4,5 meter till tomtgräns (eller grannens medgivande)

Om jordkällaren uppfyller dessa krav kan den betraktas som en friggebod – även om den delvis ligger under mark – och därmed vara bygglovsbefriad. Det förutsätter dock att fastigheten har ett befintligt en- eller tvåbostadshus, eftersom friggebodsreglerna enbart gäller som komplement till en sådan huvudbyggnad.

Om jordkällaren däremot är större än 15 m², högre än 3,0 meter eller saknar anknytning till ett bostadshus, betraktas den som en fristående ny byggnad och kräver då bygglov. Detsamma gäller inom områden där detaljplanen har utökad lovplikt eller där kommunen gör en annan bedömning utifrån volym, konstruktion eller användning. Även helt nedgrävda jordkällare har i rättspraxis bedömts som byggnader om de har tak, väggar och är avsedda för varaktigt bruk. En viktig aspekt är alltså användningsområdet – om människor kan uppehålla sig i källaren, anses det ofta vara en byggnad oavsett om den är synlig eller inte.

Sammanfattning

En liten jordkällare på max 15 m², nära bostadshuset, kan ofta uppföras utan bygglov enligt friggebodsreglerna. En större eller fristående jordkällare kräver bygglov. Rådgör alltid med din kommun innan du påbörjar byggnationen – tolkningen kan variera lokalt, särskilt om jordkällaren är dold under markytan.

Stödmur

Nya byggreglerna från 1 juli 2025 påverkar endast de tekniska kraven för konstruktioner och ändrar inte när bygglov behövs för en stödmur. En stödmur – det vill säga en mur med motfylld jord – kräver bygglov om den på någon plats är högre än 0,5 meter. Detta gäller både inom- och utanför detaljplanelagt område. Mindre murar (under 0,5 m), som ofta räknas som kantsten eller markbevarande konstruktioner, är normalt bygglovsfria. Konstruktioner som är sedvanliga staket eller spaljéer omfattas inte av bygglovsplikt. För en- och tvåbostadshus finns särskilda undantag enligt “friggebodsreglerna”: en mur eller plank som skapar en skyddad uteplats behöver inte bygglov om den är högst 1,8 meter hög, placeras inom 3,6 meter från huset och ligger minst 4,5 meter från tomtgräns (kan byggas närmare gränsen om grannar medger det).

• Bygglovsplikt: Stödmur > 0,5 m höjd kräver bygglov. Detta gäller både inom och utanför detaljplan. Staket med normal konstruktion är undantagna.
• Friggebod/uteplats-undantag: För en-/tvåbostadshus är det bygglovsfritt att anordna en skyddad uteplats med mur/plank (≤ 1,8 m höjd, inom 3,6 m från huset och 4,5 m från gräns). Denna regel gäller oavsett detaljplan, så länge inte kommunen skärpt kravet i detaljplan/områdesbestämmelser.
• Marklov: Om stödmuren innebär att marken schaktas eller fylls upp med mer än cirka 0,5 meter krävs marklov (om åtgärden sker inom detaljplan). Utanför detaljplan är marklov vanligtvis inte nödvändigt (om inte speciella områdesbestämmelser säger annat).
• Placering vid tomtgräns: En mur bör normalt placeras minst 4,5 meter från tomtgräns (enligt PBL och kommunala riktlinjer) om den är hög. Närmare gränsen får muren vara enbart om berörda grannar godkänner detta. Murar som fungerar delvis som staket (t.ex. en betongmur med räcke ovanpå) bedöms i regel fortfarande som mur och kräver bygglov. Även dekorativa murar (t.ex. en murad grill) bedöms som bygglovspliktiga om de är stadiga/stora.

Sammanfattning

Bygglov för stödmur baseras på höjd (0,5 m-gränsen) och placering (minst 4,5 m från gräns utan grannsamtycke). Inga nya bygglovskrav införs per 2025 års byggregler – ändringarna gäller tekniska krav, inte planbestämmelser. Marklov krävs för större markhöjningar i samband med stödmur. Kommunala detaljplaner eller områdesbestämmelser kan dock ha egna regler som påverkar murens bygglovsplikt och placering.

Vindskydd

Ett vindskydd (t.ex. ett skärmskydd, grillkåta eller jaktkoja) räknas som en byggnad om det är en varaktig konstruktion med tak eller tak och väggar där människor kan vistas. Enligt plan- och bygglagen (PBL) måste bygglov i regel sökas för sådana anläggningar. Det innebär att fasta vindskydd på villatomten normalt omfattas av samma bygglovsregler som små friggebodar och uthus. Om ett vindskydd däremot är mycket litet och uppfyller de formella kraven för en bygglovsbefriad komplementbyggnad (”friggebod”) kan det byggas utan lov.

Undantag för små vindskydd

För en- och tvåbostadshus finns ett undantag som innebär att man får uppföra eller bygga till en fristående komplementbyggnad (t.ex. ett litet vindskydd) utan bygglov om följande villkor är uppfyllda:

• Area: Byggnadsarean får vara högst 15 m² (inklusive alla friggebodar på tomten)
• Höjd: Taknockshöjden får vara högst 3,0 meter
• Placering: Anläggningen måste uppföras i omedelbar närhet av bostadshuset (alltså intill eller nära huvudbyggnaden)
• Avstånd till gräns: Byggnaden får inte placeras närmare tomtgränsen än 4,5 meter, om inte de berörda grannarna skriftligen medger det

Om alla dessa krav är uppfyllda kan ett litet vindskydd (t.ex. en friggebodsliknande grillkåta eller jaktkoja) byggas utan bygglov. Däremot gäller undantaget endast om det redan finns ett befintligt en- eller tvåbostadshus på tomten. Om inget bostadshus finns (t.ex. vid vindskydd i skogen eller på en obebyggd fastighet) kan friggebodsundantaget inte tillämpas och då krävs bygglov även för små vindskydd.

Övriga regler att känna till

Även om ett vindskydd i övrigt uppfyller ovanstående villkor kan andra regler begränsa bygget.

• Strandskydd: Inom strandskyddat område är det som regel förbjudet att uppföra nya byggnader. Ett fasta vindskydd betraktas normalt som byggnad, så då krävs dispens eller bygglov även för mycket små konstruktioner. Även detaljplaner, naturreservat eller kommunala bestämmelser kan ställa ytterligare krav. Kontrollera alltid lokala regler, strandskyddsdispenser, detaljplan och grannars tillstånd innan du uppför ett permanent vindskydd.
• Flyttbara vindskydd: Enkla flyttbara vindskydd (t.ex. hopfällbara skärmväggar eller lösa skärmar utan fasta fundament) betraktas vanligtvis inte som byggnader enligt PBL. Enligt lagens definition krävs att konstruktionen är varaktigt placerad och avsedd för människor. Om vindskyddet är löst eller mobilt och inte har permanenta fästen, omfattas det normalt inte av bygglovsplikt.

Sammanfattning

Mycket små vindskydd nära huvudbyggnaden (max ~15 m² och 3 m höga) kan byggas utan bygglov, men i övrigt gäller bygglovsreglerna. Flyttbara eller tillfälliga skärmar behöver normalt inget lov. Inom strandskydd och andra skyddsområden krävs dock ofta dispens eller bygglov även för små konstruktioner. Kontrollera alltid både bygglovsregler och lokala bestämmelser innan du bygger ett vindskydd.

Solceller och bygglov

Sedan 1 juli 2025 har Sverige infört nya byggregler (BBR) för byggprojekts tekniska krav, men reglerna i plan- och bygglagen (PBL) om bygglov har inte ändrats vid samma tidpunkt. Planerade förenklingar av bygglovsreglerna (exempelvis slopad bygglovsplikt för fasadändringar på småhus) väntas träda i kraft först den 1 december 2025. Det betyder att de tidigare bestämmelserna om solceller fortfarande gäller men att bygglovskrav kan komma att slopas i slutet av 2025. En viktig gränsdragning är att solceller på byggnader utanför detaljplan normalt aldrig kräver bygglov, även inom kulturhistoriskt värdefulla områden eller riksintresseskäl. Inom detaljplanerade områden kan kommunen i dagsläget emellertid föreskriva bygglov även för annars lovbefriade solcellsinstallationer.

Bygglovsfria solpaneler på taket

Solceller och solfångare monterade ovanpå en byggnads befintliga tak- eller fasadmaterial kräver normalt inte bygglov om de följer byggnadens form (ligger tätt an i samma lutning) och om vissa villkor är uppfyllda. Boverket lyfter fram att följande kriterier ska vara uppfyllda för bygglovsbefrielse.

• Panelerna monteras utanpå det befintliga tak- eller fasadmaterialet
• Panelerna följer byggnadens form (samma lutning och i nivå med taket/fasaden)
• Byggnaden ligger inte i en särskilt värdefull miljö (t.ex. kulturminnesområde)
• Panelerna monteras inte inom eller intill områden av riksintresse för totalförsvaret
• Installationens utformning bryter inte mot gällande detaljplan (t.ex. materialkrav)

Om dessa villkor är uppfyllda är solcellsanläggningen bygglovsfri på alla typer av byggnader. I praktiken betyder det att vanliga takmonterade solpaneler – som ligger plant på taket – normalt kan sättas upp utan bygglov. Kommunen kan dock alltid genom detaljplan eller områdesbestämmelser kräva lov för solceller i ett visst område, även om de i övrigt är lovbefriade.

Undantag: bygglovspliktiga installationer

Vissa solcellsinstallationer faller inte under det bygglovsbefriade undantaget. Exempel på detta är:

• Uppvinklade solpaneler på taket. Paneler som monteras på stativ ovanför taket (alltså inte tätt an mot takmaterialet) räknas inte som att ”följa byggnadens form” och omfattas därmed i dagsläget inte av ovanstående lovundantag. Om sådana uppvinklade paneler anses påverka byggnadens utseende avsevärt kan bygglov krävas.
• Tak- eller fasadintegrerade solceller. Solpaneler som ersätter ett tak- eller fasadmaterial (till exempel solcellspaneler utformade som takpannor eller infällda i fasadskivor) räknas formellt som byte av taktäcknings- eller fasadmaterial och omfattas normalt inte av det generella undantaget. Att montera ett helt integrerat solcellstak kan därför kräva bygglov. För en- och tvåbostadshus finns visserligen särskilda undantag för vanligt byte av färg eller material (PBL 9:5), men i praxis betraktas ofta ett blankt soltak som en väsentlig ändring som kräver lov. Sammanfattningsvis är takintegrerade solceller ofta bygglovspliktiga, medan markmonterade under vissa förutsättningar är lovfria (se nedan).

Fristående solpaneler på marken

Solpaneler som placeras fristående på marken (till exempel på ett stolpsystem) är i regel bygglovsbefriade, även inom detaljplanerade områden. Installationen räknas då varken som byggnad eller annan lovpliktig anläggning om den är relativt låg. Det finns dock rättsfall som visar på gränsfall: I ett mål ansåg Mark- och miljööverdomstolen att en permanent stålställning med solceller – 7,5×3,5 meter och 3–8 meter hög – utgjorde ett ”tak” och därmed en byggnad som krävde bygglov. I ett annat mål räckte däremot en lägre stålställning (0,5–3 meters höjd) med överliggande solpaneler inte till för att skapa utrymme för människors vistelse, och bedömdes därmed inte som byggnad/tillbyggnad. För vanliga villatomter blir markmonterade paneler nästan alltid lovfria, men stora konstruktioner (t.ex. solcellstak liknande ett carportstak) kan klassas som byggnad och kräva lov. Vid osäkerhet rekommenderas alltid kontakt med byggnadsnämnden inför installation.

Bygglov för vägar och utfarter

Enligt Boverkets nya byggregler som trädde i kraft den 1 juli 2025 (med övergångsperiod till juni 2026) har plan- och bygglagens lovregler omarbetats. Reglerna har förenklats och strukturerats om, men själva kravet på bygglov för vägar har inte ändrats – en väg är fortfarande inte en byggnads- eller anläggningskonstruktion som kräver bygglov enligt PBL. Du kan med andra ord anlägga en körväg eller grusuppfart på egen mark utan bygglov, men behöver vara uppmärksam på andra regler.

Bygglov och marklov för vägbygge

Att anlägga en privat väg eller utfart kräver normalt inget bygglov, eftersom vägar inte betraktas som byggnader eller lovpliktiga anläggningar i plan- och bygglagens mening. Däremot kan andra tillstånd behövas, särskilt inom områden med detaljplan. Om vägbygget innebär betydande höjdändringar på tomten krävs marklov. Enligt lagen måste markens höjdläge ändras “avsevärt” för att marklov ska krävas, och i praxis tolkas det oftast som omkring 0,5 meter eller mer. Det betyder att om du till exempel spränger bort en slänt eller fyller upp mark med mer än en halv meter för att anlägga vägen, behöver du söka marklov. Utanför detaljplanerat område är det generellt sett inte krav på marklov för vägbygge, såvida inte områdesbestämmelser föreskriver annat.

Det är också viktigt att vägen följer gällande plan- och byggregler. Du får inte utföra åtgärder som strider mot detaljplanen; exempelvis kan du inte anlägga väg på mark som detaljplanen avsett som park eller natur. Infarten till en allmän väg måste dessutom alltid godkännas av väghållaren (kommunen eller Trafikverket) för att säkerställa trafiksäkerheten.

Väganordningar och tilläggsåtgärder

Själva vägen är bygglovsfri, men tillhörande anläggningar kan kräva bygglov eller anmälan. Exempelvis kan stödmurar, räcken eller belysningsstolpar längs vägen vara bygglovs- eller anmälningspliktiga beroende på storlek och utformning. Även parkeringsplatser vid bostadshus kan kräva bygglov om de inte är avsedda enbart för fastighetens eget behov eller planeras på annan mark än gata/väg enligt detaljplan. Kontrollera alltid med byggnadsnämnden om vilka regler som gäller för dessa kompletterande åtgärder.

Strandskydd och andra regler

Tänk också på andra regler som kan begränsa vägbygget. Om vägen planeras nära vatten kan strandskyddsbestämmelser gälla. Strandskyddet är ett tungt vägande allmänt intresse och dispenser beviljas mycket restriktivt. Även fornlämningar, natur- eller kulturvärden kan kräva särskild prövning. Se till att samråda med kommunen och eventuella berörda myndigheter i god tid.

Sammanfattning:

En väg på din tomt kräver i normalfallet inget bygglov, men inom detaljplanelagt område behövs marklov om marken schaktas eller fylls upp avsevärt (cirka 0,5 m eller mer). Samråd alltid med kommunen i förväg för att säkerställa att planbestämmelser, strandskydd m.m. följs.

Renovering av bostad – bygglov och anmälan

Från och med den 1 juli 2025 gäller Boverkets nya byggregler. De nya reglerna handlar främst om tekniska krav och bygger mer på funktionella mål än detaljbestämda lösningar, och påverkar i praktiken inte kraven på bygglov eller anmälan vid vanliga renoveringar. Du kan alltså fortfarande fritt renovera inuti ditt hus (byta köksskåp, golv, ytskikt med mera) utan bygglov, så länge du inte ändrar byggnadens bärande konstruktion, planlösning eller användningssätt. Detta motsvarar att bygglov krävs vid nybyggnad, tillbyggnad och andra större yttre ändringar, men normalt inte för vanliga invändiga arbeten.

Det finns dock vissa insatser i en ombyggnad som kräver bygganmälan även om själva bygglovet inte behövs. Exempel på åtgärder som kräver anmälan är bland annat ändringar som påverkar byggnadens konstruktion eller planlösning och större tekniska installationer. Det kan till exempel vara:

• Omstrukturering av bärande väggar eller ändrad rumsindelning (ny planlösning)
• Installation eller väsentlig ändring av en eldstad eller rökgång (till exempel ny kamin eller skorsten)
• Inbyggnad av större ventilationssystem eller utbyggnad av ventilation
• Dragning av nya VVS-system för våtrum (till exempel nya vatten- och avloppsledningar för ett tillkommande badrum)
• Andra ingrepp som påverkar byggnadens stabilitet, brandskydd eller funktion i betydande grad

Sådana åtgärder får inte påbörjas innan du gjort en anmälan till byggnadsnämnden och fått ett startbesked. Byggnadsnämnden prövar då åtgärden mot de tekniska egenskapskraven och du måste erhålla ett startbesked innan du kan sätta igång. I praktiken innebär det att även om inget bygglov krävs, behövs en godkänd bygganmälan/startbesked för de konstruktionstekniska delarna av projektet.

Vad gäller yttre renoveringar kan dessa kräva bygglov om de ändrar byggnadens utseende avsevärt eller om de omfattas av detaljplan/områdesbestämmelser. Tidigare har exempelvis fasadändringar, takbyten och fönsterbyten på enfamiljshus ofta krävt bygglov. Enligt regeringens förslag om nya bygglovsregler, som väntas träda i kraft 1 december 2025, slopas dock det generella bygglovskravet för fasadändringar på en- och tvåbostadshus. Det innebär att småhusägare får större frihet att måla om, byta fasadmaterial eller installera exempelvis solceller utan att söka bygglov. Tills dess gäller nuvarande regler fullt ut.

Sammanfattning

Vid en vanlig inomhusrenovering behövs vanligtvis inget bygglov. Men var uppmärksam på att bygganmälan krävs om du gör större ingrepp i byggnadens bärande konstruktion eller dess tekniska installationer. Nya byggregler sedan 1 juli 2025 har inte ändrat denna grundprincip, men kommande förenklingar i bygglovsreglerna (från dec 2025) innebär att kravet på bygglov för fasadändringar på småhus kan tas bort.

Kommande regeländringar 2025

Bygglovsreglerna uppdateras då och då. Under 2025 sker två större förändringar: den 1 juli 2025 införs nya byggtekniska regler (BBR/EKS) och den 1 december 2025 planeras en lovreform träda i kraft som förenklar kraven på bygglov. Här är en översikt av de beslutade/föreslagna ändringarna som påverkar bygglovskraven. För mer detaljerad information se vår guide till de nya byggreglerna som införs under 2025

• Nya byggregler 1 juli 2025:
  Detta gäller främst tekniska krav (Boverkets byggregler ersätts av nya föreskrifter). Det påverkar inte direkt vad som kräver bygglov, utan hur man bygger. För dig som bygger innebär det att från juli 2025 tillämpas ett moderniserat regelverk för t.ex. isolering, brandskydd etc. Under en övergångsperiod på 1 år kan man välja att följa de gamla eller nya reglerna i pågående projekt. Detta är bra att känna till om du t.ex. planerar bygga ett attefallshus – de tekniska kraven kan vara annorlunda efter juli 2025, även om själva bygglovsplikten är oförändrad då.
• Lovreform 1 december 2025 (föreslagen):
  Regeringen har lagt fram en proposition om ett helt nytt regelverk för bygglov som förväntas klubbas igenom hösten 2025. Syftet är att förenkla och tydliggöra – man vill göra det lättare att förstå vad som kräver lov och minska antalet onödiga lovärenden. Flera lättnader i lovplikten föreslås, bland annat:
  • Inom detaljplan ska man utan bygglov få bygga en komplementbyggnad på upp till 30 m², och utanför detaljplan upp till 50 m². Detta är en stor förändring (idag krävs bygglov över 30 m²). Dessutom införs en ytpott: totalt 45 m² (inom plan) respektive 65 m² (utom plan) får uppföras lovfritt som komplementbyggnader, fördelat på en eller flera byggnader. Varje enskild byggnad får dock inte vara större än 30/50 m² beroende på inom/utom plan. Det innebär ökad flexibilitet – man kan bygga t.ex. två Attefallshus á 22 m² på landet utan lov, så länge summan inte går över 65 m² och ingen är över 50 m² själv.
  • Attefallsliknande åtgärder för alla byggnader: Idag är attefallsreglerna knutna till en- och tvåbostadshus. I de nya reglerna blir det möjligt att göra tillbyggnader upp till 30 m² utan lov på alla typer av byggnader, samt uppföra komplementbyggnader (små hus) utan lov även intill flerbostadshus, kontorshus m.m. Det öppnar för att även t.ex. ett flerfamiljshus får en liten tillbyggnad eller fristående bikuphus utan bygglov, vilket inte gick tidigare.
  • Fasadändringar på småhus: Kravet på bygglov för att ändra en- och tvåbostadshusens utseende (fasad, tak) slopas generellt. I dagsläget måste man söka lov för t.ex. byte av fasadmaterial eller färg inom detaljplan, eller för att montera solceller som påverkar utseendet. Med de nya reglerna tas detta bort för småhus, vilket förenklar allt från installation av solpaneler till byte av panel eller fönsterplacering. (Kommunen kan dock i detaljplan fortsatt kräva lov för särskilda områden eller byggnader om de är värdefulla.)
  • Inreda vind och lokaler: Det ska bli lättare att utnyttja befintliga byggnader. Bland annat ska man kunna inreda en vind till bostad även om detaljplanen egentligen förbjuder det – bygglov ska kunna ges ändå för att göra en vindsvåning. Utanför detaljplan ska man få inreda befintliga byggnader med en eller flera lokaler upp till 50 m² utan lov, vilket underlättar för t.ex. att starta verksamhet i en lada på landet utan bygglov.
  • Övrigt: Kravet på bygglov för mindre idrottsanläggningar tas bort (anläggningar under 1 500 m² blir lovfria). Flera ändringar görs också i själva processen: tydligare besked om lov behövs eller ej, och all lovplikt samlas i PBL istället för att vara utspridd i både lag och förordning, vilket gör det enklare att hitta vad som gäller.

Vad innebär detta för dig?

Jo, från december 2025 kommer betydligt färre åtgärder kräva bygglov. Småhusägare får nästan dubblera vad de kan bygga på tomten utan lov (från dagens 30 m² attefallshus till 45 m² total yta, och fasadändringar blir fria). Om du planerar ett projekt som ligger nära gränsen för lovplikt kan det ibland vara värt att avvakta de nya reglerna. Exempel: istället för att söka bygglov för ett 40 m² garage idag, kanske du kan vänta ett år och då bygga 45 m² utan lov (förutsatt att riksdagen beslutar enligt förslaget). Tänk dock på att anmälan med startbesked troligen kommer krävas även för de nya lovfria åtgärderna över en viss storlek – lovfrihet innebär inte regel-frihet, bara att den politiska prövningen och grannhörandet tas bort för dessa fall. Teknik- och säkerhetskraven kvarstår.

Det är klokt att hålla koll på Boverkets information i samband med att lagändringarna träder i kraft. Kommunernas handläggare kommer också behöva sätta sig in i det nya regelverket, så var ute i god tid med frågor.

Snabblänkar