En jordkällare är inte bara charmig och praktisk för förvaring av potatis, äppelmust, sylt eller vin - den är också en byggnad i ren juridisk mening. Det betyder att reglerna för bygglov gäller, även om stora delar ligger under jord och har begränsad inverkan på omgivningen. Här går vi igenom vad som gäller 2025; när en jordkällare är bygglovsbefriad, när du behöver göra en anmälan och när du faktiskt måste söka bygglov.
Den kanske viktigaste frågan är om din jordkällare ryms inom reglerna för friggebod eller attefallshus. Dessa byggnadstyper har redan ett etablerat regelverk med tydliga kriterier för att underlätta processen för de som vill upprätta olika tillbyggnader.
En jordkällare kan byggas utan bygglov om den uppfyller friggebodsreglerna:
Är jordkällaren större än 15 m² men högst 30 m² kan den uppföras enligt attefallsreglerna. Då krävs inget bygglov, men normalt en anmälan och startbesked från kommunen innan byggnationen påbörjas. Reglerna kräver också:
Om jordkällaren är större än 30 m², byggs långt från bostadshuset eller inte uppfyller ovanstående villkor för antingen friggebod eller attefallshus, räknas den som en ny byggnad vilket innebär att bygglov krävs. Det spelar ingen roll om konstruktionen till största delen är nedgrävd i marken – så länge den uppfyller kriterierna för en byggnad (tak, väggar och varaktigt bruk) omfattas den av plan- och bygglagens bestämmelser.
I praktiken innebär detta att du behöver lämna in en ansökan till kommunen där du redovisar ritningar, placering, konstruktionslösningar samt hur marken ska förändras. Kommunen prövar då om byggnaden är lämplig utifrån detaljplan, områdets karaktär och eventuella skyddade miljöer.
Läs gärna våra guider När krävs bygglov? och Så här ansöker du om bygglov för mer ingående vägledning.
Bygglovsreglerna kan variera beroende på om din fastighet ligger inom ett detaljplanerat område eller inte. Detaljplaner kan innehålla specifika bestämmelser som påverkar vad som är tillåtet att bygga, vilket också kan omfatta jordkällare.
Inom detaljplanerade områden gäller striktare regler. Jordkällaren klassas alltid som en byggnad och bygglov krävs om den inte uppfyller friggebod- eller attefallsreglerna. Detaljplanen kan även ha särskilda regler för t.ex. byggnadshöjd, placering och användning som blir viktiga att känna till.
Läs gärna vår artikel Vad är en detaljplan?
Utanför detaljplan är reglerna generösare. Plan- och bygglagen (PBL) tillåter även mindre komplementbyggnader utan bygglov, ofta tolkade som upp till ca 50 m². Det är ändå klokt att följa friggebods- och attefallsgränserna som riktlinje om man önskar en smidigare process.
Oavsett om din jordkällare är bygglovsbefriad eller inte så finns det flera viktiga aspekter att beakta:
Ofta kan en liten jordkällare uppföras utan lov om den ryms inom friggebods- eller attefallsreglerna. Större anläggningar kräver dock bygglov även på landsbygden.
Minst 4,5 meter – om inte berörda grannar skriftligen godkänner en närmare placering.
Ja, om marknivån ändras mer än 0,5 meter inom detaljplan. Utanför detaljplan krävs sällan marklov för jordkällare, men kontrollera alltid med kommunen.
Ja, om den är max 15 m², max 3 m hög och ligger i anslutning till bostadshuset.
Jordkällare kan byggas i traditionell sten/betong, men även färdiga byggsatser och betongrör förekommer. Bygglovsbedömningen påverkas inte av materialet, bara av storlek, placering och syfte.
Från och med juli 2025 införs helt nya byggregler i Sverige. Det gamla BBR- och EKS-regelverket ersätts av modernare, funktionsbaserade föreskrifter – utan detaljkrav och allmänna råd. Du som bygger får mer frihet att välja lösningar, men bär också ett större ansvar att visa att kraven uppfylls.
Detaljplaner avgör hur många områden i Sverige får utformas, användas och bebyggas. I denna guide går vi igenom allt du behöver veta om detaljplaner och hur de påverkar dig som planerar att bygga inom ett detaljplanerat område.